mars 2013 – Som ett sandkorn

Nu blir det lite bokprat. Har läst, läser och kommer att läsa. Precis som vanligt.

Har precis bokpratat (med Breakfast book club), och boktipsat (på Boktipsare.se) om Den okända historien av Monica Ali. Mitt omdöme var något i närheten av ”nja”. Fastnade inte för den flaxiga historien. Har förstått att hennes debut, Brick Lane, ska vara mycket bra. Får ge henne en chans till kanske..

I morgon är det bokprat Under Kastanjen med enbokcirkelföralla.se. Då pratar vi om Madame Bovary av Gustave Flaubert. En klassiker! Jag läser det sista nu ikväll. Gillar mycket än så länge, förvånansvärt mycket fungerar alldeles utmärkt även idag. Och det är ett vackert och tillgängligt språk.

Och så är det snart påsk. Och än mer tid för läsning. 🙂 Kanske ute i solskenet om det vill sig väl. I närmast-på-tur-högen har jag:

Ryssar är sådana som gillar björkar av Olga Grjasnowa
Sång till den storm som ska komma av Peter Fröberg Idling

Och så lutar jag åt att krydda det hela med lite lättläst krim-pocket . Kanske Arne Dahls nya, eller Anne Holt?

Jag tar mig tid till annat också! Promenader, middag med nya vänner, middag med mina kids, lite spinning kanske.. och sedan är helgen över. Men det kan hända att det blir helt annorlunda också!

Utanför eller innanför?

Dags att skriva lite om årets Stockholm-läser-bok, Var det bra så? av Lena Andersson.

Stockholm läser är ett projekt som drivs av Stockholms stadsbibliotek och Författarcentrum. Varje år väljs en bok ut av en jury bestående av bokläsare av olika slag. Inom Stockholm läser anordnas under året läsecirklar, författarsamtal och evenemang med anknytning till boken.

Boken har getts ut i en nyutgåva med ett förord av Qaisar Mahmood, författare och avdelningschef på Riksantikvarieämbetet.

Lena Andersson är en känd författare och skribent, du ser henne till exempel på ledarsidorna i DN.

Var det bra så? skrevs redan 1999 och utspelar sig i Stockholmsförorten Tensta. Vi får följa Lotta Svensson en ung tjej och hennes liv i hemmet, skolan och bland kompisarna.Temat är i mångt och mycket innanförskap eller utanförskap, och trots att den allmänna debatten säger etnicitet så visar det sig att det kanske istället handlar om socioekonomiska förhållanden? Många är utsatta, ensamma och utanför, och det beror inte på ursprung eller hudfärg.

Det här är en bok som i högsta grad är aktuell även idag. Hur vi egentligen ska leva tillsammans i samhället är en fråga som behöver diskuteras ständigt. Boken väcker många tankar och funderingar, och utmanar ens föreställningar och fördomar. Inte alltid lätt men nödvändigt.

Jag önskar att alla läste den, men framför allt att alla diskuterar frågorna på ett konstruktivt sätt. Som Lena Andersson sa i en diskussion om boken på Kista bibliotek. – Vi är alla olika oberoende var vi kommer ifrån, vi borde kunna lära oss att leva tillsammans och sträva mot gemensamma mål. Det är inte alltid lätt och friktionsfritt, men måste det vara det?

Qaisars förord ger ännu en syn på saken. Vi tänker olika i olika situationer i livet. Vi kan lära oss.

Läs, läs, läs!!