Julläsning

Lite julläsning är ju nästan obligatoriskt. 🙂

Det är under julledigheten en har tid att läsa länge, precis som på sommaren. Det är speciellt och ger möjlighet att njuta av en historia nästan i ett sträck. En del böcker kräver tid, men även en ”lättare” bok kan avnjutas snabbt.

Vad läser du när du är ledig? Någon speciell genre?

På mitt bord ligger nu Italienaren av Sven Olov Karlson. Det är hans smått självbiografiska debut. Jag läste hans Porslinsfasaderna tidigare i år och tyckte mycket om. Han tecknar fantastiska personporträtt i en landsbygd som både finns kvar och inte. Brukssamhällets vara och inte vara.

Jag ska också läsa Vägen mot Bålberget tänkte jag, av Therése Söderlind. Den har jag som e-bok. Jag har varit där i trakterna och tittat. Roligt att ha lite referenser när en läser tycker jag. Det ger mervärde. Dessutom en del av vår historia som tål att påminnas om så att vi inte glömmer.

Från Holmes till Sherlock av Mattias Boström är också påbörjad och ska avslutas. Spännande om detektiven men också om så mycket annat. Rolig läsning! Med inspiration av teasern från BBC om nya Sherlock-avsnitt blir en lite extra sugen. Längtar!

DN har också nu i jul, precis som i somras, ett fint erbjudande om tre gratis e-böcker under helgerna, finfint tycker jag!

  • Paradisoffer av Kristina Ohlsson
  • Odödlig av Sharon J. Bolton
  • Kanada av Richard Ford


Jag har dessutom fått en fin julklapp, en Kindle, som ska utforskas. Den är dessutom laddad med en önskebok, Guld av Chris Cleeve. Glad!

Hoppas ni får en härlig ledighet och lästid!

Landet, det tillhör dig och mig

Idag skriver vi under parollen ”bokbloggare mot rasism”, och vill tillsammans manifestera vikten av mångfald och tolerans i Sverige.

Igen är det aktuellt och viktigt att förena sig i budskapet i sången Det här är ditt land. Att kämpa för allas lika rätt, inkludering och omhändertänksamhet. Vi är ett vi.

Kunskap, öppenhet och nyfikenhet är nyckeln. Rädsla och okunskap föder ilska och hat. Vi måste fokusera på att ge alla lika möjligheter att skapa sig ett bra liv i gemenskap. Det handlar om att i vardagen visa med handling att vi inte gör skillnad, att vi kan och vågar lyssna på alla och ta diskussionen men och faktiskt säga ifrån när det behövs. Vi är inte tysta.

Magdalena Ribbing har som vanligt bra vardagstips:

Böcker kan lära oss så mycket, öppna våra ögon och ge ökad förståelse och empati. Böcker och läsande är att ta en paus från sig själv och samtidigt hitta en väg in i sig själv. Båda är helt nödvändiga. Ivana, Bokmania, har en mycket bra idé om ett bokpaket – litteratur mot rasism!

Jag väljer några som jag har läst under året och som berört mig mycket.

Jag ringer mina bröder av Jonas Hassem Khemiri
Om utanförskap och rädsla och vad det gör med oss.

Vi kom över havet av Julie Otsuka
En stor liten bok om än idag aktuella frågor. Hur främmande bara ses som en grupp och inte individer, om hur oerhörda saker kan hända när vi står vid sidan och ser på.

Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz av Göran Rosenberg
Historien som vi kan men måste påminnas om hela tiden, och han gör det på ett utmärkt sätt.



Munromania

Dagen till ära blir det Alice Munro, årets nobelpristagare i litteratur, som fyller våra bloggar!

Jag gillar noveller. Den bra novellen som lockar till mer läsning, men också står stadigt alldeles för sig själv. Och det är Alice Munro mycket bra på att åstadkomma. Som akademiens motivering löd ”Den samtida novellkonstens mästare”. Det som hon gör så bra är att fånga det vanliga livet på ett ovanligt, spännande och intressant sätt.

Jag har nyss läst Björnen sover, en av novellerna i Kärlek Vänskap Hat. Där får vi möta Grant och Fiona ett par som levt tillsammans i femtio år när Fiona flyttar in på ett boende för äldre dementa och vi får följa hur det påverkar dem båda och människorna runt om kring dem. En ömsint och vardagsnära historia som berör på djupet.

Radioteatern har gjort en dramatisering av just denna novell med Stina Ekblad och Etienne Glaser i huvudrollerna. Magiskt! Tyvärr tror jag inte att det går att höra den  mer.

Däremot kan du lyssna/titta på nobelintervjun med Alice Munro.

Läs mer hos andra bokbloggare

Lyrans Noblesser
Feministbiblioteket
En dag kanske hon skriver en bok…
Café de la Nouvelle
Västmanländskan
Eli läser & skriver
Cum libris non solus
Lottens bokblogg
Bokmania
Det mörka tornet
Boksnack
Bokmoster
Erikas bokprat
Som ett sandkorn…
Lilla Solberga
Bokdivisionen
Enligt O
Hermia Says
Fru E:s böcker
Kim M. Kimselius
C.M.R. Nilsson
Och dagarna går…

– en novellvåg i bokbloggarhavet – 

Saknade

Saknade av Merethe Lindström, ett av mina fynd på Weylers julmarknad 2013!

Ida är ensamstående mor till Silje och barnpsykolog, till henne kommer föräldrar för att få hjälp med att förstå sina barn, ibland bara för att få dem att överhuvudtaget tala. Men Ida känner sig alltmer pressad och hjälplös, hur ska hon kunna hjälpa andra när hon inte når fram till sin egen dotter som har valt att lämna hemmet för en osäker tillvaro inne i Oslo. Ida vet inte var hon finns eller om hon klarar sig mellan de sporadiska tillfällena av kontakt.

Det här är inte någon trevlig bok. Ångesten Ida känner kryper under huden när man läser. Att förlora sitt barn, faktiskt eller genom traumatisk tystnad, är oerhört plågsamt. Det går lätt att relatera till alla känslor som flödar i texten. Maktlösheten, osäkerheten, skulden, kärleken, saknaden. Alla har vi väl vid något tillfälle tappat kontakt med vårt barn, kanske bara väldigt kort och tillfälligt eller i värsta fall långvarigt och uppslitande.

Merethe skriver väldigt känslostyrt, hon fångar själens djup där tystnaden har tagit över och möjligheten att kommunicera känns förlorad. Historien har inte någon tydlig kronologi, berättelserna flödar in och ut ur varandra och det går ibland knappt att skilja barnen och händelserna åt. Men man förstår väldigt tydligt Idas vånda över sakernas tillstånd och får följa hennes tankebanor om sig själv och Silje, men också om sin yrkesroll och barnen hon träffar där.

Jag tycker mycket om den här boken och kan verkligen rekommendera den! Söker du en bok som lyfter fram de svåra frågorna där svaren inte är självklara, då är den här helt rätt!

Men några tips till dig som läsare:
Var vid gott mod när du ska läsa. Det är inte lätta saker att hantera.
Läs den, om inte i ett sträck så inte i allt för många delar. Det är svårt att sluta och börja om allt för många gånger eftersom den inte har så många naturliga pauser.

Jag köpte också hennes tidigare bok Dagar i tystnadens historia, för vilken hon tilldelades Nordiska rådets litteraturpris 2012. Den ligger till sig för läsning under julen. 🙂

Vinterkriget – en äktenskapsroman

På Natur & Kulturs julmarknad köpte jag Vinterkriget av Philip Teir.

Till stor del för det vackra omslagets skull. 🙂 Men också på grund av att jag med stor behållning lyssnat på Lundströms bokradios bokcirkel där Marie, Philip och Lena Andersson diskuterat Tove Janssons Pappan och havet. Och Lenas bok slukade jag ju nyss

Vinterkriget – en äktenskapsroman. Men jag vet inte om jag skulle vilja kalla den äktenskapsroman direkt, även om äktenskapet är en viktig del. Det är en relationsroman. Vi får följa familjen Paul under ett halvår då saker och ting ställs på sin spets. Fadern Max som är en aktad akademiker men som fastnat lite i livet. Modern Katriina som funderar om det verkligen är så här livet ska vara, är det inte mer? Döttrarna Eva och Helen med sina liv och sina problem. Och Laura. Den unga kvinnan som rubbar balansen, men visar sig ha en egen agenda. Vinterkriget berättar i växelvisa kapitel om familjens fyra medlemmar, som på sina skilda vis tampas med frågan om livets mening och hur man gör för att bli lycklig.

Teir fångar människorna och det lilla i vardagen på ett mycket bra sätt. De små sakerna som i sig kanske är obetydliga, men väver det som är livet. Fina personskildringar och ett lätt och fångande språk håller mig kvar i historien och gör den lätt att sträckläsa.

Inledningsmeningen är fantastisk – ”Det första misstaget Max och Katriina gjorde den vintern – och de skulle göra många misstag före skilsmässan – var att frysa ner barnbarnens hamster.”

Jag uppskattade också mycket att få en bild av Finland och spänningen mellan en finlandsvensk från Österbotten och en finsk Helsingforsbo, inte bara på ett personligt plan, vilket jag vet mycket lite om.

Det här är Philip Teirs debutroman, jag läser gärna mer!