Månad: oktober 2015

Bli som folk av Stina Stoor

Först ut av de nominerade till Augustpriset, Bli som folk av Stina Stoor. En stor liten bok. Vilken debut!

Det här är en novellsamling om hembygd. Berättelserna är skrivna ur barnets perspektiv, ett barn som har det lite trassligt och i mångt och mycket väljer naturen, en natur full av magi.

Trots att det finns en sorg i texterna, en ensamhet och utsatthet, så finns också hopp. En känsla av förlåtelse och lugn. Som författaren själv säger i intervjun i Babel i söndags. ”Att känna sig behövd är kanske det som krävs.”

Bli som folk består av nio noveller som alla utspelar sig i gränstrakterna mellan samtid och dåtid, barndom och vuxenlandskap. Flickor försöker bli fulländade, pojkar måste bli män. Och så beskaffenhetens alla gåtor.
Där är Sandra som säger sig också ha gömt ett lik. Där är a Gun med sin älskare, och sedan barnbarnet hans, som tar över Zündappen och kanske mer än så. Och där är Fresias pappa som har vitt pannband och gärna jämför fingrar och tår. Och vad gör en blå wunderbaum utan snöre i en gäddas mage? Vem gör de riktiga björnspåren i dikesleran? Vad händer egentligen under brunnslocket?
Det är berättelser med skarp detaljrikedom och suggestiva bilder om ett Västerbotten som håller på att förändras. Bli som folk rör sig längs stigar som stora författare har beträtt förr – men Stina Stoor för oss med sin särpräglade debut mot platser där vi aldrig tidigare har varit.

Novellerna är till stor del skriven på mål. Balåliden-bondska från författarens hembygd. När Stina var på August Live berättade hon att det var en viktig process att få återgå till faderns språk som hon ratat och skämts för som ung, att få förlåta och hitta hem igen. Och det fungerar. Kanske för att jag själv har tillbringat tid i Västerbottens inland, känner miljöerna och har många av orden klara för mig, men jag tror inte man måste förstå alla. Det ger sig. He som hänn, he hänn. 🙂

Och jag menar, en person som beskriver sig så här, lockar i alla fall mig!
”Född 1982 i Västerbottens län och Sápmi. Kolonin kallad Norrland. I rikets till invånarantalet sett minsta kommun, där Lappland och Ångermanland ligger ska’fot. N’Stålis-jänta, hon växte till sig vid kanten av kalhyggena där blåbärsriset blomma. —”

Läs! Bli berikad på många sätt!
Låna på biblan eller köp hos din lokala bokhandlare, eller kanske på Adlibris eller Glansholms.

Stamtavla av Karin Ström


Stamtavla av Karin Ström är en fin liten novell. Jag valde att lyssna på den på Spotify. Jo, det går att lyssna på några Novellix-noveller.

”Mamma brukade tona ner Darias framgångar för mig, hon visste att det var känsligt. Det var därför hon sa det lite i förbifarten, från köket, som om det inte var något märkvärdigt, samtidigt som hon kände sig tvungen att bjuda med mig så jag inte skulle känna mig exkluderad. Ystad konstmuseum. Vid 27 års ålder. Jag var inte i närheten av att få ställa ut på konstmuseum.”

Det här är inte lätt, det är en hjärtskärande och ärlig historia om två systrar. En yngre syster som är sjuk och en äldre syster som får stå tillbaka, vara stor och förstå.

Men det handlar också om två konstnärskap, som alltid jämförs. Den äldre systern Maria har gått de rätta skolorna och målar realistiska saker, är eftertänksam och genomtänkt. Daria, den yngre, är provokativ, vulgär och befriande och vet vad marknaden vill ha och levererar.

Språket är direkt och skarpt. Man kommer inte undan. Berättelsen är tankeväckande på många plan, i familjen och i konstnärskapen.

Det är Karin Ström själv som är uppläsare, det ger verkligen en extra dimension till historien. Gillar den mycket!

Köp, låna, lyssna, läs!

Motiveringar – en konst i sig

Läser Augustprisernas juryers motiveringar till nomineringarna. Skön läsning. Känns som att jurygrupperna slipat länge på formuleringarna, och de får mig verkligen att bli sugen på att läsa. Som Melinda Kinnaman sa på presskonferensen: Augustpriset är som konsumentupplysning om bra läsning!
 
Läs alla här, och några utdrag nedan. 
 

Mary, Aris Fioretos
— Aris Fioretos skildrar med stark närvarokänsla såväl förtrycket som solidariteten mellan de fängslade kvinnorna. Med språklig elegans och lågintensiv spänning gör författaren oss delaktiga i Marys öde och det ohyggliga beslut hon fattar.

Allt jag inte minns, Jonas Hassen Khemiri
Hur dog Samuel och varför? Jonas Hassen Khemiris gestaltning av minnets och vittnesmålens bedräglighet är spännande som en thriller. Men romanen är också en kärlekshistoria och en berättelse om våld, oförlåtliga svek och ekonomins makt. En okonventionell romanstruktur där flera olika röster tecknar porträttet av huvudpersonen. —

Rörelsen. Den andra platsen, John Ajvide Lindqvist
I denna roman förflyttas gränserna fräckt för vad som är sant eller falskt, verkligt eller övernaturligt. — I tvättstugan upptäcker han gemenskap och skräckblandad njutning. Författaren visar här att han utvecklats till en Stockholmsskildrare och litterär trollkarl av rang.

Bli som folk, Stina Stoor, Norstedts— bilden av det glesbefolkade Västerbotten. Här är människorna tvära. Och är som kortfattade. Stina Stoor arbetar med ett dialektalt färgat språk, och är trogen barnets föreställningsvärld. De outsagda orden och halvkvädna visorna uttrycker en burdus respekt för individens självklara rätt att finnas som man är. Bli som folk är inget mindre än en förnyelse av den svenska novellkonsten. Så.

Jag skulle tycka att motiveringen till nomineringen av Bli som folk skulle avslutas med ett inandnings-jo, eller är det det de menar med ”så”? 😀

Bokfrukost hos Natur & Kultur

Att börja dagen med bokfrukost på förlag är ett av de bättre sätten! Idag bjöd Natur & Kultur in till enSonja Schwarzenberger .
frukost med inspirerande författarsamtal om flera aktuella titlar. Vi fick träffa några av våra mest aktuella författare: Jesús Carrasco, Fanna Ndow Norrby och Jenny Damberg i samtal med

Först ut var Jenny Damberg, journalist och författar som började experimentera med torra legymer efter att ha köpt ett sommarhus som saknade el (och därmed fungerande kylskåp). Det enda som överlevde i skafferiet var just kartonger med knastertorra baljväxter. Hennes första kokbok Bönor, ärtor & linser griper sig an legymer i alla former: färska, frysta och torkade.

 
Jenny berättade om ärtorna och bönorna med en stolt säkerhet. Som hon sa: Det finns nog inget mer oglamoröst än ett paket gula ärtor, men det är det som är utmaningen! Jenny bjöd också på kikärtsmaränger!
 

Efter det Fanna Ndow Norrby som är frilansskribent och aktivist. Våren 2014 startade Fanna Ndow Norrby kontot @SvartKvinna på sociala medier. Hon var trött på den sexism och rasism som svarta kvinnor i Sverige möter. Gensvaret blev massivt – på bara en dag fick kontot över 10 000 följare och inom ett par månader läste och diskuterade mer än 40 000 personer kontot. I sin bok Svart kvinna samlar Fanna Ndow Norrby den bredd av berättelser som ett stort antal svarta kvinnor i Sverige delat med sig av.

Det här är en viktig bok som många behöver läsa. Fanna önskade att den framför allt skulle få sin plats i skolorna. ”Varför ens diskutera om det finns rasism eller inte? Det är klart att det finns rasism, det finns över hela världen, varför skulle vi i Sverige vara annorlunda? Diskussionen om rasism kan inte vara på den låga nivå som den är nu.” Boken är som en käftsmäll! som förlagets representant sa.
 

Och sist men absolut inte minst, Jesús Carrasco som är författare och debuterade med Flykten, som alldeles nyligen gavs ut i svensk översättning. Romanen är en koncentrerad skildring av flykt och utsatthet på en plats där våld och övergrepp ständigt hotar. Romanen har hyllats av både läsare och kritiker runtom i världen och översätts just nu till fler än 20 språk. Carrasco kommer också att medverka på Stockholm literature i helgen i samtal med författaren Colm Tóibín.

Det här är en bok jag verkligen lockas att läsa. Carrascos beskrivning av sin historia som är tids- och rumslös, namnlös, och skrämmande aktuell idag när miljoner människor flyr. En pojke som väljer att fly till naturen för att söka tryggheten och tvingas att gå från barndomen till vuxenliv på några få dagar. Starkt.         
 

Dagens August!

Lite funderingar kring dagens August-händelser.

Ja, det blev ju inte som jag trodde, men ändå väldigt bra. Nackdelen och fördelen med att bli överraskad är att en helt plötsligt har många böcker att läsa på kort tid. Lyxproblem!

Presskonferens och det nya greppet August Live har gjort min dag. Det är spännande med böcker och författare! Att på presskonferensen få höra Melinda Kinnaman presentera de nominerade tillsammans med juryordförandena, att få mingla med förlags-, tidnings- och tv-folk. Snegla på Jessika Gedin och Lawen Mohtadi och hälsa på Eva Bonnier. Jo. Jag tycker att det är lite extra.

Att på kvällen ett nytt sätt att få veta mer om de nominerade. Många av författarna samlades på Kulturhuset och samtalade med Daniel Sjölin och Parisa Amiri, tillsammans med bokbloggare, recensenter, och andra bokälskare. Att kunna fånga en författare en stund och få fråga den där frågan, få höra lite personligt om hens skrivande. Det är roligt, och jag tror det kan bli en bra form med lite utveckling.

Så, några tankar om de nominerade:

Min favorit, och den enda som jag prickade in. Jag är övertygad om att detta är en fantastisk bok och jag kommer att sluka den. Att höra Jonas prata om boken idag på August Live gjorde mig bara mer sugen. Minnet är som en pöl sa Daniel Sjölin. Ja, det kan man nog säga. Och Jonas konstaterade vist att Det går inte att existera utan koppling till medmänniskor.

Intressant om familj och relationer. Agnethas egna. Hon pratar om hur svårt det är att beskriva unga kvinnor som är så undflyende och bra på att anpassa sig på alla möjliga sätt. Den här vill jag läsa.

  • Mary, Aris Fioretos, Norstedts

Den här har jag missat. Jo. Tyvärr. Och så missade jag Babel i söndags dessutom där både han och Carola Hansson deltog. En tillfällighet? 😉

  • Masja, Carola Hansson, Albert Bonniers förlag

Den tredje romanen i en svit om famljen Tolstoj. Denna gång om favoritdottern Masja. Tolstoj har sagt: Varje människa borde varje dag rannsaka sitt liv. Jo.

Och så en av skrällarna. Eller ja, kanske inte egentligen. Men någon bok ur skräck genren har inte tidigare nominerats. Som John själv sa, Det är som att Leif GW skulle ställa upp i Melodifestivalen. Rörelsen är den andra boken av tre, Himmelstrand är den första. Jag kanske ska våga…

En debutant. Det gillar vi. Kanske också en oväntad, men ändå en så lovande att det var på gång vad jag förstår. Stina har skrivit sin novellsamling på dialekt, från hennes barndoms och pappas Västerbotten. Ett sätt att försonas och gilla sitt ursprung. Tror jag kommer att tycka mycket om den.

Jo, jag trodde på andra. Framför allt Karolina Ramqvist. Och jag skulle så gärna ha velat se Bodil Malmstens Det här är hjärtat bland de nominerade idag.

Men nu tar läsandet vid! Vi ses den 26 november, då är det gala! 😀

Och de nominerade är….

 Inte alls de jag trodde. Så här blev det!

De nominerade till Augustpriset 2015 i klassen svensk skönlitteratur är:

  • Allt jag inte minns, Jonas Hassem Khemiri, Albert Bonniers förlag
  • Spådomen, Agnetha Pleijel, Norstedts
  • Mary, Aris Fioretos, Norstedts
  • Masja, Carola Hansson, Albert Bonniers förlag
  • Rörelsen. Den andra platsen, John Ajvide Lindqvist, Ordfront
  • Bli som folk, Stina Stoor, Norstedts

Det ska bli roligt att läsa dem alla!

Femte hjulet av Viggo Cavlilng

Jag har läst Femte hjulet av Viggo Cavling inför diskussion i en av mina bokcirklar. Vi är ett gäng från statsförvaltningen och då är det rätt kul att läsa berättelser som utspelar sig där och i politiken. Vi har tidigare läst Rörmokaren av samma författare.

Det här är en politisk thriller som utspelar sig i maktens korridorer. Vi får även denna gång följa Mårten, en fixare, som efter att tidigare ha fått fly landet ser sin möjlighet att komma in i värmen och tillbaka till rörelsen. Rörelsen som inte längre är vid makten. Men det är inte Mårten som är huvudpersonen, det är Sofia. Sofia försöker reda ut sin sambos död och hittar tillslut fram till Mårten, som har alla svar.

Jag är lite fundersam kring boken. Alla förutsättningar finns och är där, för en spännande historia. Men det är lite för grunt och lite för spretigt. Många spännande delar och viktiga samhällsfenomen tas upp i de olika trådarna, men får inte alltid plats i nystanet så att säga. Språket är emellanåt lite för mycket förklarande och flyter inte så lätt.

Men det är ändå en lättläst bok, den innehåller de element den ska och följer mallen för spännande politisk thriller. Det finns potential, och visst funderar jag över hur det ska gå för Mårten…

Förlagets text:
Stjärnreportern Adam fick en vacker begravning. Men han dog alltför ung, och hans sambo Sofia är övertygad om att det var ett svek som till slut dödade honom. Hans närmaste vänner Mårten Leijon och Gabriel von Fersen verkar veta mer än de medger. Sofia är så fylld av vrede och samvetskval att hon inte finner ro att sörja. Vad hände egentligen natten Adam blev misshandlad? Hur blev han femte hjulet och varför blev han så brutalt avpolletterad av sina ungdomsvänner?
Samtidigt är Gabriel hårt ansatt. Någon känner till den illegala affär som gjort honom till en förmögen slottsherre och än en gång behöver han Mårtens hjälp. Men Mårten, socialdemokraternas före detta ”fixare”, är indragen i en politisk utpressningsaffär som kan ändra Sveriges framtid. Plötsligt riskerar samtliga att dras ner i avgrunden.
I Femte hjulet får vi åter möta huvudpersonerna från den framgångsrika Rörmokaren. Viggo Cavling visar än en gång att han som få andra kan skildra det samtida Stockholm – han rör sig obehindrat mellan löpsedelsjakten på tidningsredaktionerna och intrigerna i den politiska toppen. Maktens korridorer har aldrig känts mer lockande – eller frånstötande.

Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller till exempel på Bokus eller Glansholms.

NaNoWriMo – en utmaning

Nu lite om skrivande istället för läsande.

November närmar sig med stormsteg och då äger den stora skrivarutmaningen rum, National Novel Writing Month, NaNoWriMo. Det är inte längre så mycket ”National” kring detta utan mer ”Global”. Över hela världen skriver människor en roman under november månad.

Så här beskriver Stockholm Wrimos, det hela: National Novel Writing Month är en skrivarutmaning för alla som någonsin har funderat på att skriva en bok, och alla som inte slagits av tanken än. Utmaningen är lika enkel som den är storslagen: Skriv en roman på 50 000 ord (ungefär 90 A4-sidor) under novembers 30 dagar.

Lite fakta om deltagandet 2014:

  • 325,142 personer över hela världen deltog
  • 849 bibliotek, bokhandlare och andra lokala aktörer öppnade sina lokaler för skrivare genom the Come Write In program
  • 55,774 campare gav sig in i ett skrivprojekt, roman eller inte, på Camp NaNoWriMo
Över 250 NaNoWriMo berättelser har blivit traditionellt publicerade. Lista på publicerade författare
 
I Stockholm är Biblioteket Plattan på KulturhusetStadsteatern officiellt Come Write In-ställe och ställer upp med lokaler för skrivare under hela november. Skrivare, eller wrimos, träffas både där och på caféer för att skriva, diskutera upplägg och vässa karaktärer tillsammans. En folkrörelse!
 
Vinnare är alla som deltar, men särskilt de som når upp till 50 000 ord så klart!
 
Min dotter är en av fyra ML i Stockholm Wrimos och det är hennes sjätte år som deltagare. I år är hennes mål att skriva 180 000 ord under november. Planeringen är rigorös! 🙂

Bokcirklat om Den vita staden av Karolina Ramqvist

Idag har jag bokcirklat med cirkeln Under kastanjen. Vi är inte längre under kastanjen utan på Gunnarssons specialkonditori vilket innebär bokcirkel med bakelse för min del. Ja, är det inte vin så är det bakelser. 🙂

Den vita staden är del två av Karolina Ramqvists böcker om Karin. Karin som porträtterades så väl i Flickvännen får vi nu följa i den nedåtgående spiralen. Eller?

Jag har läst båda böckerna i våras och är tagen. Dels av Karins situation, men också av Ramqvists fantastiska språk. Det är som vi kom överens om idag i vår diskussion, nästan naturalistiskt. Avskalat och beskrivande. Utan ett ord för mycket förmedlar hon massor av känslor och händelser. Men ändå får vi inte veta något med säkerhet om det viktiga.

Karin andas passivitet. Hon har bara hamnat där hon är i sitt liv, och skulle inte om hon inte var tvungen, göra något för att hantera det. Helt plötsligt står hon helt ensam, med ett litet barn att ta hand om, och måste. Samtidigt verkar hon ha gjort ett viktigt val när hon lämnade sin uppväxt och sin familj och kanske är det det hon gör hela tiden utan att vi ser det?

Vi tyckte alla mycket om den här boken och rekommenderar den verkligen. Det är inte ofta vi är så samstämmiga. 🙂

Läs båda dessa böcker och se Maffiabröder! 🙂

Grundläggande genetik av Mikael Fant

Grundläggande genetik av Mikael Fant är inte alls en fackbok som titeln kan förleda en att tro. Det är en bok om människor, och om människors relationer, hemligheter och känslor. Skickligt berättad med många olika sidor och stämningar. Och jag gillar det!

Hur viktigt är ens arv och bakgrund? Återupprepar sig historien? Vad är det som gör en till det en är? Måste man veta?

Det här är en historia om Jakob som har fastnat i livet. När hans mor dör känner han sig tvungen att ta reda på varför det blev som det blev och hur det egentligen är.

Vi förflyttas genom tid och rum och till olika händelser med olika människor. Det gäller att hålla rätt på alla trådar som skickligt väver berättelsen. För skickligt är det. Alla små delar ger den komplexa bilden av vad livet faktiskt är. Jag gillar att få höra Jakobs historia men blir så trött på honom ibland. Kanske som det ska vara med en person som är på riktigt. Författaren är också mycket skicklig på att fånga varje persons röst i alla olika tidsperioder. Det går att höra Jakob som barn, som tonåring och som vuxen.. med samma men ändå olik röst. Snyggt!

Berättelsen utspelar sig i Stockholm, i kvarter jag känner väl och jag är nästan jämngammal med Jakob. Det ger det där extra. Miljöbeskrivningarna och tidsandan är mycket fint fångad och skildrad.

Att läsa en relationsroman ur en mans perspektiv är annorlunda tänker jag när jag läser, men kanske bara på grund av att jag inte gjort det så mycket. Jag kommer verkligen nära Jakob, men jag kan också känna att jag står utanför och betraktar honom. Kan se honom med Evas, den före detta flickvännens, ögon. Det är intressant.

Jag börjar ana hur det kanske ligger till i slutet av boken. En lite oväntad vändning. Med risk för spoiler så måste jag ändå lyfta fram slutmeningarna. Så. Himla. Snyggt. ”I morgon fyller jag, av allt att döma, trettio. Igen. Men jag har fan ingen aning om vad jag heter.”

Förlagets text:
Jakob Lundwall bor i en tvåa i Hagalund fylld av designmöbler och undertryckta känslor. Under några år har han alltmer avskärmat sig från närstående och vänner. På sin trettioårsdag får han beskedet att hans mamma har avlidit under oklara omständigheter. Christina, Östermalmsflickan som bröt med familjen när hon blev gravid och öppnade restaurang på Hantverkar-gatan. Det var där han växte upp, ovanpå mammas krog. Där fanns också Stavros, som var nästan som en pappa. Och i det fina huset på Djurgården bodde morfar och Annelise.
Moderns död tvingar honom att bege sig ut i världen igen, för att få en förklaring, och kanske för att omvärdera de gamla sanningar och minnen som plågat honom. Vem är han egentligen? Varför dog hans mor? Vem var hans far? Och hur viktigt är det genetiska arvet? Kanske är hans arv mörkare än han kunnat ana. Under två omtumlande veckor rör han sig rastlöst runt i Stockholm på jakt efter svar som ligger dolda bakom lager av sanningar och lögner.

Jag har tidigare läst Vattnet i Mars av samma författare och skrivit om den här. Och nu väntar jag på nästa. När kommer den Mikael?

Låna Grundläggande genetik på biblan, det gjorde jag.