Detta är inlägg 40 av 100 i utmaningen #blogg100
Tillsammans!
- Inläggsförfattare Av Katarina Parneby
- Inläggsdatum april 9, 2017
- Inga kommentarer till Tillsammans!
- Etiketter #blogg100, stockholm, tillsammans
Författare: Katarina Parneby
K som i Kulla-Gulla-priset
Det går ju inte att undvika att tipsa om detta pris instiftat till minnet av författaren till en av mina favoritbokserier.
Kulla-Gulla-priset är ett svenskt litteraturpris på 80 000 svenska kronor. Priset instiftades 1999 av Martha Sandwall-Bergström, och går vartannat år till en i Sverige boende författare (huvudsakligen barn- och ungdomsförfattare) som skriver prosa, och vartannat till en litteraturforskare som forskar om barn- och/eller ungdomslitteratur. Priset delas ut genom Stiftelsen Martha Sandwall-Bergströms författarfond.
Priset tilldelades 2016 Ulf Stark med motiveringen:
”Ulf Stark har skapat så viktiga och slagkraftiga berättelser, att de med rätta kan ses som en del av vårt gemensamma litterära arv. I ett författarskap där variationsrikedom och stilistisk skärpa utgör kärnan, låter han pricksäker humor samexistera med allvar och existentiella frågor. Döden är ständigt närvarande, som en oundviklig del av livet och som något vi kan bli vän med. I Starks böcker kan en död syster nedstiga till jorden som ängel för att leka med sin bror, och en pojke finna tröst i insikten att det saknade husdjuret alltid kommer finnas inom honom. Men viktigast av allt är mötet mellan människor, förutsättningen för förändring och utveckling. Det kan få en pojke på äventyr med sin självvalda morfar att växa inombords, och två flickor att mötas bortom kulturella gränser i en tid då finska krigsbarn korsade Östersjön. Ulf Stark ser det stora i det lilla.”
Har du läst Kulla-Gullaböckerna? Jag slukade alla, flera gånger, i ungdomen. Kanske dags att kika på dem igen. 🙂
Kulla-Gulla finns också som TV-serie i Öppet arkiv.
Detta är inlägg 39 av 100 i utmaningen #blogg100
En dag av sorg. Men också en dag av hopp.
Förfärliga saker har skett. Människor har dött och skadats svårt. Människor har gjort oss illa, och velat än värre.
Men människor har också hjälpts åt. Vi har öppnat våra hjärtan, hem och färdmedel. Vi har hjälpt utan åtskiljning. Vi har visat att när det gäller står vi enade.
Vi går. Tillsammans. 💗
Detta är inlägg 38 av 100 i utmaningen #blogg100
Oj! Det här är riktigt, riktigt bra! En smart berättad spänningshistoria. Som en pusseldeckare med drag av generationsroman i delarna. En inblick i skrivandets vånda och processer. Och en sanning som inte riktigt låter sig fångas.
I Mattias Edvardssons bok En nästan sann historia får vi följa Zack, Zackarias Levin som i mitten av 90-talet börjar på en skrivarutbildning i Lund. Tolv år senare får Zack sparken från sitt jobb i Stockholm, återvänder till Lund och bestämmer sig för att skriva en bok om vad som hände egentligen. Vid tiden då Sveriges stora författarstjärna försvann spårlöst och en av Zacks närmaste vänner dömdes för mord.
Författaren växlar skickligt mellan de två berättelserna, dåtid och nutid. Och ganska snart inser jag att beskrivningen av dåtiden, det är just den bok som Zack börjar skriva. De vävs mycket snyggt samman till en gemensam historia.
Språket flödar mjukt och inkännande och personerna beskrivs skarpt men ändå ömsint. Det är suggestivt och känslosamt. Den underliggande känslan av att sanningen hela tiden glider undan får mig att vilja läsa fortare, det är svårt att slita sig!
Jag fascineras av att det är så lätt för mig att ta in alla olika trådar i berättelsen, det brukar bekymra mig annars men här är det helt naturligt. Varje tråd känns helt självklar och har en viktig plats. Inget onödigt släpps in. Det ger det hela en gedigen känsla, och en genomtänkt och mycket väl berättad historia.
Kontentan är såklart att minnet inte alltid är pålitligt. Och vad är egentligen viktigast: att förhålla sig precist till sanningen eller att berätta en bra historia?
Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller t.ex. hos Adlibris eller Bokus.
Detta är inlägg 37 av 100 i utmaningen #blogg100
Jag har sagt det förut, och säger det igen.. bokcirklande är grejen!
Att läsa en bok samtidigt som andra, som kanske någon annan valt, och sedan få diskutera den. Det, det ger mervärde. Det får mig att se på min upplevelse med andra ögon. Vi är ju alla olika, och har med oss våra egna erfarenheter i läsandet, och tycker därmed troligen lite olika också.
I bokcirken Breakfast Book Club läste vi till idag Floden mellan bergen av Ngũgĩ wa Thiong’o. Jag har inte hunnit läsa klart, så jag hoppade över diskussionen. Men fortsätter såklart att läsa. En spännande historia från en del av världen jag inte känner till så mycket. En extra dimension. Till kommande träff, som är i Madrid!!, läser vi På väg från Atocha av Ben Lerner.
I min cirkel med kollegor läser vi till nästa gång Den vidunderliga kärlekens historia av Carl-Johan Vallgren. DEN ska det bli roligt att läsa och prata om, den har börjat mycket lovande.
I cirkeln Bokvännerna läste vi till igår Lögnarna av Per Granqvist. Om den tyckte vi inte, så det kan vi lämna därhän. Till nästa träff läser vi De polyglotta älskarna av Lina Wolff, Augustprisvinnaren. Den har jag läst, men läser gärna om eftersom det gick lite fort i all augustyra.
Snart i en blogg nära dig… 😀
Detta är inlägg 36 av 100 i utmaningen #blogg100
Detta är inlägg 35 av 100 i utmaningen #blogg100
J som i Johan Hansson-priset.
Johan Hansson-priset delas årligen ut av förlaget Natur & Kultur till en svensk fackbok som under det senaste året väsentligen bidragit till samhällsdebatt, fördjupad reflektion och nya insikter.
Prissumman är 250 000 kronor. Priset instiftades 2008 av Natur & Kultur till minne av publicisten Johan Hansson som tillsammans med sin fru Jenny Bergqvist Hansson grundade förlaget 1922 och senare även stiftelsen Natur & Kultur.
Journalisten Maggie Strömberg tilldelas 2016 års Johan Hansson-pris för sin bok Vi blev som dom andra – Miljöpartiets väg till makten. Priset delas ut till en svensk fackbok som har bidragit till att fördjupa samhällsdebatten.
Juryns motivering lyder: ”Johan Hansson-priset 2016 tilldelas boken Vi blev som dom andra – Miljöpartiets väg till makten för att den genom att följa Miljöpartiets olika personligheter ger en fördjupad förståelse av tidsandans nyckfullhet och maktens höga pris, samt visar prov på den välunderbyggda berättelsens kritiska kraft.”
Har du läst boken? Inte jag, men kanske ska! 🙂
Detta är inlägg 34 av 100 i utmaningen #blogg100
Äntligen en ny roman av Philip Teir, jag har väntat sedan jag läste Vinterkriget. Den har jag tidigare skrivit om här på bloggen.
Så här upphör världen har samma ton, samma utforskande närhet, samma vardagligt enkla svårigheter. Här ligger nerven i det som nästan händer, det som ligger under ytan, som ett bakgrundssus.
Försommargrönskan skälver omkring Erik och Julia när de stuvar in barnen i bilen och påbörjar färden mot stugan vid havet i Österbotten. Utifrån: en kärnfamilj mitt i livet som ska få en lång sommar tillsammans. Men tiden kan också verka i motsatt riktning, blottlägga sprickorna i det som förut verkade stadigt.
Den klassiska bakgrunden till en relationsberättelse, sommarlovet vid havet. Det synbart stadiga börjar skaka i sina grundvalar. Det gäller både i det lilla och i det stora.
Till sommaridyllen kommer Rörelsen, en grupp människor som gett upp hoppet om jorden på grund av klimatförändrinarna och bejakar undergången som närmar sig. Undergången närmar sig också i Julias och Eriks äktenskap. Sakta men säkert glider de ifrån varandra, eller? Nutiden blandar sig med barndomens somrar, var de så härliga som minnet vill göra gällande? Hoppet finns hos ungdomarna, som hittar sina egna vägar, som alltid?
Det här är en berättelse om val och vägar i livet, lögner och sanningar, barndom och vuxenliv. Hur vill vi egentligen leva våra liv? Och som i verkliga livet finns inget facit.
Philip Teir är skicklig på att beskriva sina människor, att gestalta. Och han gör det utan pekpinnar. Personerna beskrivs med ömhet och närhet. Härligast är nog 10-åriga Anton, barnet som börjar tänja på sina gränser och tänker kring vuxenlivets krånglighet. Underbart!
”Anton såg på honom och verkade överväga att byta spö, men höjde på ögonbrynen som för att visa att det inte spelade någon roll. Erik kunde förstå det. I bland fanns det en trygghet i att meta på en hopplös plats där man inte behöver vara rädd för att det ska nappa.”
Läs den om du gillar att läsa om relationer, om du gillar människor, om du gillar verklighet.
Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller hos t.ex. Adlibris eller Bokus.
Detta är inlägg 33 av 100 i utmaningen #blogg100
Det här är en historisk novellsamling. Men det är också så mycket mer.
I Med dig vågar jag allt, av Ted Hesselbom och Anna Lihammer, får vi träffa människor i olika tider; dåtid, nutid och framtid. De lever sina liv, älskar och hoppas. Och är väldigt lika oss. De, så som vi, vill vara sig själva. Bli sedda och accepterade för dem de är.
Januari 1022 rör hon sig som ett smidigt rovdjur mot sitt nästa byte. Juli 1666 sluter han ögonen i en kyss och är för första gången i sitt liv jämställd en annan person. September 1851 säger han ’I had forgotten how beautiful you are’ . Nyår 2112 längtar hon tillbaka till det trygga 2000-talet.
Cunrat, Ingegerd, Yann, Alice, Tapani… alla är de speciella och älskansvärda. Olika men ändå så lika. Författarna har verkligen lyckats hitta det varmt mänskliga i alla olika personer och tider. Och dessutom gjort mig nyfiken på den historiska kontexten. Jag får plötsligt ta till mig Sveriges historia på ett annat sätt, från ett annat perspektiv. Det väcker intresse och lust. Inte illa!
På ett fint och finurligt sätt har de vävt samman de olika berättelserna genom ting som återkommer på olika sätt, både faktiskt men också som detaljer. Ringen, de blå blommorna, papegojorna.. snyggt gjort, det ger det hela ett sammanhang, en ram.
Tack Historiska Media för att jag fick tillfälle att läsa denna pärla! Anna och Ted, jag hoppas ni fortsätter att skriva tillsammans. Det bådar gott.
Anna skriver också historiska spänningsromaner (sluta för allt i världen inte med det!). Jag har läst hennes Medan mörkret faller och skrivit om den på bloggen.
Låna Med dig vågar jag allt på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller hos t.ex. Adlibris eller Bokus.
Detta är inlägg 32 av 100 i utmaningen #blogg100
Detta är inlägg 31 av 100 i utmaningen #blogg100