Nummer tre i påsktrion. Låt mig ta din hand av Tove Alsterdal vald till årets bästa svenska kriminalroman 2014.
Det här är en spänningsroman men lika mycket ett familjedrama som en lektion i nutidshistoria. Vi får följa Helenes sökande efter sanningen. Helene som är en alldeles vanlig person, arkitekt och tvåbarnsmor. Vem var hennes syster Charlie egentligen, den syster hon knappt kände? Tog hon verkligen livet av sig? Och vad gjorde hon i Buenos Aires fyra veckor före sin död? Hur ska hon förklara allt oförklarat för sin familj?
Historien rör sig mellan Jakobsberg och Buenos Aires och mellan nutid och 70-tal. Vi rör oss i militärdiktaturens fasor i Argentina och i A-lagarnas liv på bänkarna i Jakan. I familjer där allt inte är perfekt, där man gör det man tror är bäst. Allt beskrivet varligt, med mycket mänsklighet och respekt. Med ett språk som mjukt beskriver, berättar och hjälper en framåt. Snyggt!
Slutet är olidligt spännande. Hur hänger allt ihop? Läs den! Och läs hennes tidigare böcker!
Baksidestext:
Natten mot valborgsmässoafton störtar Charlie Eriksson ner från en balkong på elfte våningen i Jakobsberg. Bakom sig lämnar hon ett liv av droger, kaos och ouppfyllda drömmar. Polisen avskriver dödsfallet som självmord. Samma natt vandrar Riddarn genom Jakobsbergs centrum, en tilltufsad man som hävdar att Olof Palme fortfarande lever. Han ser Charlie komma ut från en nattklubb tillsammans med en man som beter sig hotfullt – men vem skulle bry sig om det vittnet?
Helene har lämnat förorten. Hon har suddat ut sin bakgrund och brutit med familjen: en mamma som övergav dem, en pappa som drack, och syrran som inte kunde skilja på verklighet och fantasi. Men vem var hennes syster Charlie egentligen? Tog hon verkligen livet av sig? Och vad gjorde hon i Buenos Aires fyra veckor före sin död? Det visar sig att Charlie hade kommit ödesdigra hemligheter farligt nära. Spåren leder tillbaka till 1970-talet när deras mamma förälskade sig i en argentinsk flykting och försvann.