Domaren av Ian McEwan

I Domaren av Ian McEwan får vi träffa Fiona Maye som är hovrättsdomare specialiserad på familjerättsfrågor och dömer i fall där man bland annat måste prioritera mellan barns välfärd och religiösa fri- och rättigheter.

Hennes äktenskap är i gungning. Hennes man vill ha en älskarinna med hennes välsignelse. Hon vägrar och han flyttar ut, men kommer tillbaka. Hela situationen gör att hon börjar fundera på sina prioriteringar i livet.

Samtidigt pockar arbetet på. Många svåra fall rörande relationer, äktenskap och barn kommer för henne, vilket gör privatlivet som hon på något sätt flyr väldigt nära.

Det här är en berättelse om val. Om moral och etik. Om människor vi kommer nära på olika sätt. Titeln leder kanske tanken lite fel, fokus är inte på själva domar-yrket. Orginaltiteln är The Children Act, och något liknande det hade kanske varit mer rättvisande.

Det är väldigt snyggt skrivet, skicklig berättarteknik och snygga ordvändningar håller mig fast. Jag får tänka till, det finns inga färdiga lösningar, inget facit. Och det är svåra frågor det handlar om. Inget är självklart, inget är tydligt. 

Jag fnissar lite på sina håll och upprörs ibland. Upprörs kanske främst åt att hon så ”lättvindigt” låter mannen bara flytta in igen…

Jag diskuterar den i min bokcirkel ikväll, det ska bli mycket intressant att höra vad de andra tycker!

Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller hos t.ex. Adlibris eller Bokus.

Detta är inlägg 20 av 100 i utmaningen #blogg100 

Grannar – Merethe Linström

Vad är egentligen en granne – är det en främling, vän eller fiende? Begreppet väcker funderingar kring integritet och civilkurage, men det berör även ämnen som gemenskap, utanförskap och gränser. Hur förhåller vi oss till våra grannar?

I Novellix novell-box Grannar har nio författare – fyra svenska och fem internationella – fritt tolkat detta tema.

Jag läste nyss en av dem, Merethe Lindströms Ödelagda städer. Och som alltid är Lindströms texter som en sötsur bit i påsen. Den där om växlar smak vart efter, lite sakta. Berättelsen är långsamt vacker och orden stöttar det osäkra, det sköra. 

Jag saktar ner och kör in till vägkanten. Bakom oss skymmer en lastbil sikten innan den svänger in på en avtagsväg. Jag vet inte vad liftaren gör. Vi får vänta. Så är han framme, du sträcker dig bakåt och öppnar dörren. Släpper in det våta och oförutsedda, vad som helst. Liftaren tackar. Jag säger det är ingenting att tacka för.
Vi får ett ögonblick i livet, en biltur och en främling som kliver på som inte tvekar. Som öppnar sinnen. Som låter solen glimma till genom molnen. Som läker sår. Det är vackert!
Detta är inlägg 19 av 100 i utmaningen #blogg100 

Paus

 
Detta är inlägg 18 av 100 i utmaningen #blogg100

Priser och utmärkelser – G

G som i Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris

Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris är ett svenskt litteraturpris på 25 000 kronor. Priset delades ut första gången 1990 och har sedan dess delas ut årligen, med undantag för åren 1993, 2002 och 2009

Priset tilldelades år 2016 poeten Jila Mossaed.
Motivering: Jila Mossaed tilldelas Gustaf Fröding-sällskapet lyrikpris 2016 för sin uppfordrande och tydliga poesi om förtryck, exil, främlingskap och om erövringen av ett nytt språk och en ny identitet.
Jila Mossaed föddes i Teheran 1948. Sedan 1986 är hon bosatt i Sverige. Hon debuterade på svenska med diktsamlingen Månen och den eviga kon (Ordfront 1997). Sedan dess har hon givit ut ett flertal diktsamlingar, senast Jag föder rådjuret (Lejd 2015).
Förlaget Lejd presenterar Jila Mossaed så här: ”På persiska har hon publicerat ett flertal diktsamlingar och två romaner. Hon är ett känt namn bland de många exiliranier som är spridda runt om i världen. Jila Mossaed skriver sin poesi under exilens stjärna. Hon förenar det persiska med det svenska i en smärtans degel, vilket ger en klar och samtidigt ornamental diktning.”
Värt att notera i sammanhanget är att det finns minst en ytterligare koppling mellan Jila Mossaed och Gustaf Fröding. 1997 fick hon Karlstads kommuns kulturstipendium till Gustaf Frödings minne.
Har du läst något av denna författare? Inte jag, men nu är det kanske dags. 🙂

Detta är inlägg 17 av 100 i utmaningen #blogg100 

Priser och utmärkelser – F

F som i Fackbokskategorin i Augustpriset  
(okej, liiite krystat 😉 )
Det ligger nära till hands att välja Augustpriset så klart. Jag har varit ambassadör för priset några år och läst och bloggat och twittrat och galat. 
När Augustpriset instiftades 1989 var det ju för att premiera årets bästa litterära bok. Inför prisutdelningen 1992 beslutade Svenska Bokförläggareföreningen att införa två klasser till. En för årets bästa svenska fackbok, och en för årets bästa svenska barn- och ungdomsbok.



Årets svenska fackbok 2016

 Gutenberggalaxens nova. En essäberättelse om Erasmus av Rotterdam, humanismen och 1500-talets medierevolution, Nina Burton, Albert Bonniers Förlag

Han var västvärldens förste bästsäljare, en flitigt nätverkande humanist som med boktryckarkonsten byggde broar mellan religion och vetenskap. I en fantasieggande berättelse får vi följa den litterära stjärnan Erasmus av Rotterdam under 1500-talets medierevolution i Europa. Med ett livfullt språk ges en historielektion med perspektiv på vår egen tid.

Detta är inlägg 16 av 100 i utmaningen #blogg100

Ibland tar livet på krafterna

Detta är inlägg 15 av 100 i utmaningen #blogg100

Pi-dagen, eller är det paj?

Det blir väl många inlägg om detta idag kan jag tro och jag återanvänder ett gammalt. 🙂
Arkimedes konstant, Ludolphs tal eller kort och gott: pi.

Pi-dagen är tillägnad den matematiska konstanten Pi π ( ≈ 3,141592653589….). Den infaller den 14 mars varje år på grund av sambandet med datumformatet. Förra året var det extra mitt i prick eftersom de fyra första decimalerna, avrundat, blir dag och år. 3, 1416 = mars, 14, 2016.

Pi representerar förhållandet mellan en cirkels omkrets och diameter, O = πd. Arkimedes intresse för pi är förevigat i uttrycket ”rubba inte mina cirklar” (noli tangere circulos meos), vilket han ska ha sagt när han ritade former i sanden och stördes av invaderande romare.

Pi-dagen har ”firats” sedan 1988, och brukar vara en dag då matematik uppmärksammas på olika sätt av skolor, kommuner, organisationer och företag. Dagen firas också lämpligen med paj-ätning, på grund av det engelska uttalet! 🙂

Det har naturligtvis slagits rekord i detta. En ny svensk pi-rekordhållare. Jonas rabblade upp 13209 av talets oändligt många decimaler. TRETTONTUSEN. Jag är rätt nöjd med att kunna fyra…

Detta är inlägg (3,) 14 av 100 i utmaningen #blogg100 

Källkritikens dag

Detta är inlägg 13 av 100 i utmaningen #blogg100 

Stockholm – promenadstaden

Att gå är det bästa sättet att se en stad, även sin egen. Tycker jag. 🙂 Så ut och upptäck!!

Det finns så många sätt att upptäcka och uppleva en stad, och själva gåendet är nästan meditativt. Jag läste om en kvinna som arbetade i city i Stockholm och som på sin lunchpromenad betade av alla gator kring kontoret. Alla. Och upptäckte saker hon aldrig skulle gjort annars. Vackra hus, gömda små parker, trevliga affärer och restauranger.

Att bli nyfiken på staden ger dessutom historisk inblick. Hur har staden sett ut förut? Varför är det här huset så speciellt byggt? Plötsligt finner man sig googlande på historiska adresser och surfande på Stockholmskällan. 🙂

Det finns såklart hur mycket böcker och webbplatser som helst att ta hjälp av. Boken Alla dessa promenader i Stockholmstrakten tycker jag om.

Och idag hittade jag en mycket bra sida på stadens webbplats, Gångstråk Stockholm, med information och kartor över trevliga promenader.

Eniro har den jätteroliga tjänsten Historiskt flygfoto, där jag kan se Stockholm från ovan i nutid parallellt med på 50-talet. Det är lätt att fastna kan jag säga…

Stockholmskällan som sagt, en guldgruva på många sätt, och även när det gäller bilder på staden. Men också kartor! Och här är möjligheterna fler. Jämför en karta över gamla stan i nutid och 1805. Wow, säger jag bara.

Men åter till själva promenerandet. Det finns naturligtvis appar. Walk in Stockholm har en. Och på deras sajt finns också massor av intressant kringinformation och tips kring promenerande i staden.

Trippa är också en utmärkt sajt, där kan du hitta massor av promenader och information om vad du ser på vägen. Perfekt!

Har du tips på bra sidor, appar, böcker?

Detta är inlägg 12 av 100 i utmaningen #blogg100 

Priser och utmärkelser – E

E som i Eyvind Johnson priset

För att hedra minnet av författaren och nobelpristagaren Eyvind Johnson instiftade Bodens kommun ett litteraturpris, Eyvind Johnsonpriset, 1988.
Prissumman är 70 000 kronor.

Eyvind Johnson föddes 1900 i Björkelund utanför Boden. Han blev ledamot av Svenska Akademien 1957 och erhöll Nobelpriset i litteratur 1974 tillsammans med Harry Martinson.


Priset utdelas i regel vartannat år, dock med några undantag. 1999 och 2001 års pris slogs samman och delades ut 2000, hundra år efter Johnssons födelse. 2002 delades inget pris ut.

Pristagare 2016 blev MajGull Axelsson med motiveringen: ”I sin roman Jag heter inte Miriam sätter Axelsson ljuset på det dolda och glömda och visar hur en komplex väv av olika förtryck kan lindas runt en människa och börja strypa. Genom att berätta om människor, som i det förflutna förlorat sin plats i samhällen, ger hon läsaren insikter om vad som sker nu och kan ske igen. Hennes romankonst tränger djupt in i läsaren.”

Jag tycker mycket om MajGull Axelsson som författare. Har du kanske läst något av henne?

Har du läst Eyvind Johnson? Det har inte jag. Hm.. de svenska nobelpristagarna kanske borde vara obligatorisk läsning? Lägger till i min läslista. 🙂

Detta är inlägg 11 av 100 i utmaningen #blogg100