Tada…. *trumvirvel*
Augustambassadörer för Årets svenska skönlitterära bok är:
Erik – Erik Granström
Katarina – Som ett sandkorn
Helena – Ugglan & boken
Eva – Boktokig
”Mina förväntningar på ambassadörsskapet är att komma priset lite närmare och sprida den läsglädje det andas. Att få möjlighet att delta i ett sammanhang av spänning, läsning och gala med likasinnade.” Katarina från bloggen Som ett sandkorn
Läs mer här.
Emma fortsätter sin resa, denna gång inte så långt och mer inåt. Pensionatet vid världens ände är uppföljaren till Camilla Davidssons uppskattade debut Under Vintergatans alla stjärnor som jag skrivit om tidigare och som handlar om en stressad kvinna som tar en paus och gör en lång, lång vandring.
När Emma nu kommer tillbaka klokare och lugnare kan hon trots det inte hejda sig från att dras in i ekorrhjulet igen. Allt snurrar på och hon känner sig mer och mer otillfredsställd och stressad.
På den tusenåriga pilgrimsleden till Santiago de Compostela finns ett talesätt att den verkliga resan börjar när du har återvänt hem.Emma lämnar Caminon med förhoppningar om ett mer harmoniskt liv. Hemma i Stockholm väntar ett oemotståndligt jobberbjudande och flera sms från Eric, amerikanen som ett par månader tidigare lämnat henne för en annan kvinna. Trots sina föresatser tackar Emma ja till det prestigefyllda jobbet och snart ser tillvaron helt annorlunda ut än hon tänkt sig. En oväntad resa blir början på en negativ spiral som slungar Emma tillbaka ner i det mörker hon försökt lägga bakom sig. Hon ser ingen annan utväg än att återigen fly. Denna gång till en plats så nära, men ändå så fjärran att den kunde ha legat vid världens ände.
Jag tycker mycket om historien om Emma, hon närmar sig mig lite oväntat. Hon blir en person jag tycker om. Det handlar troligen om att jag har lätt att känna igen mig och att hon är en alldeles vanlig människa med alla de fel och brister som vi alla har. Jag blir irriterad och fnyser åt hennes dåliga val, och i nästa stund inser jag att det är lätt hänt. Verkligen lätt hänt.
Jag inspireras av resonemangen hon för med sig själv och med de andra karaktärerna, det känns väldigt genuint. Vi har sällan facit, och diskussionen är halva vägen. Detta är lite av en självhjälpsbok i skönlitterär form. Det är en fin historia med härliga miljöskildringar särskilt från Fårö där Emma hamnar och personporträtt som känns grundade. Jag gillar det.
Och stolarna ja. Camilla signerade min bok när jag köpte den och skrev: Vem sitter på dina stolar?
Det blev en verklig tankeväckare under läsandet, jag kanske ska byta stol en stund?
Låna på biblan, köp gärna i din lokala bokhandel eller kanske på AdLibris
Det som inte dödar oss av David Lagercrantz… eller Millennium 4 av Stieg Larsson?
Ja, man har ju inte kunnat undgå den här boken. Eller rättare sagt marknadsföringen och försnacket. Jag har i och för sig försökt hålla mig borta från allt skvaller och alla skandalrubriker. Var inte säker på att jag skulle läsa den men när e-boken, snyggt frontad på AdLibris, såldes för 9 kronor på premiär dagen, då slog jag till.
Och ja, det är en helt ok uppföljare, en bra bok nummer fyra. Men det är också en bok nummer fyra om ni förstår. Jag tycker dock att Lagercrantz lyckas hålla stilen genom berättelsen.
Han lämnar tack och lov det allt för våldsamma spåret, och det tycker jag bara känns bra. Blod som sprutar och kroppsdelar som far är inte min grej. Språket är ibland lite väl vardagligt, med jargong som blir lite klichéartad men det går att hantera. Det som känns lite svårare att ta är att han gör Lisbeth mindre kantig. Det tycker jag är ett misstag, hon är en kantig person. Och all fakta, oj vad mycket fakta. Jag hade kunnat vara utan en del av det.
Men, det är en helt ok spänningsroman som kan njutas av oss som då och då gillar spänningsromaner. Och det blir troligen en bra film av det hela så småningom. 🙂
(Jag gick samtidigt på samma gymnasium som David L… och Bengt Ohlsson. Kungsholmens. 🙂 )
Så här skriver förlaget:
Tidskriften Millennium har fått nya ägare. Elaka tungor hävdar att tiden har sprungit ifrån Mikael Blomkvist och han funderar på om han borde göra något annat.
Lisbeth Salander är rastlös. Hon medverkar i en hackerattack till synes utan någon särskild anledning. Hon tar risker hon vanligtvis är noga med att undvika. Det är inte likt henne.
En sen natt ringer professor Frans Balder, en ledande auktoritet inom AI-forskning, till Blomkvist. Balder säger sig sitta på världsavgörande information om amerikanska underrättelsetjänsten. Han har dessutom haft kontakt med en ung kvinnlig superhacker, som bär vissa likheter med en person Blomkvist känner väl.
Mikael Blomkvist börjar hoppas på det scoop som både han och Millennium behöver. Lisbeth Salander har som vanligt sin alldeles egen agenda. I Det som inte dödar oss fortsätter berättelsen. Det har blivit dags för deras vägar att korsas. Ännu en gång.
Låna på biblan, köp gärna hos din lokala bokhandlare eller t.ex. hos Adlibris eller Glansholms.
Så länge du är min syster av Peo Bengtsson.
Det här är det stora i vardagens lilla, eller är det tvärt om? Bengtson lyckas att skildra vardagens glädje och sorg på ett sätt som träffar rätt i magen. Det är så här det är, aldrig enkelt.
Bandet mellan William och Betty har alltid varit starkt. De två syskonen fick klara sig själva redan som barn, när föräldrarna svek. Det gick faktiskt bra – ja, över förväntan – men som vuxna har de båda svårt med sina relationer. William har en affär med en gift kvinna. Han vet att han borde avstå, men det förbjudna lockar. Betty däremot tröttnar alltid på sina förhållanden så fort förälskelsefasen är över.
Men när Betty träffar den karismatiske Christian, faller hon pladask. Sakta men säkert glider syskonen isär. Christian vill ha Betty för sig själv, vilket får dramatiska konsekvenser. Frågan är om syskonkärleken går att rädda?
Det är en historia som ställer många frågor men lämnar få svar. Både jag själv och karaktärerna får fundera kring vad som är rätt och fel, och oftast hamnar man någonstans mitt emellan.
Det är lätt att engagera sig i berättelsen och berättar ,det gör han fantastiskt skickligt. Språket är stringent och poetiskt. Lockar in mig i de svåra frågorna och håller mig kvar väldigt effektivt, jag ville inte sluta läsa. På varje sida hittar jag meningar och stycken jag inte vill glömma. Han drabbar mig med sin text. Det är så bra litteratur är.
Jag har tidigare läst hans bok Kärleken passerade här en gång. Också mycket bra på precis samma sätt.
Låna på biblan, köp gärna hos din lokala bokhandlare eller t.ex. hos Adlibris eller Glansholms.
Detta är min favorit från sommarens läsning. Oj vad bra den är!
Lotta Lundberg fick den bortgångna Cordelia Edvardsons tillåtelse att skriva en bok baserad på hennes mors liv. Det blev Timme noll och är en historia, eller egentligen tre, som går rakt in i hjärtat… eller kanske magen! Det handlar om livet. Om valen man gör, om konsekvenserna. Men det är också en fin bok om tre kvinnor, Hedwig, Ingrid och Isa. Kvinnor som lever sitt liv med de svårigheter som finns, och de glädjeämnen.
Romantiteln ”Timme noll” betecknar krigsslutet med vilket romanen inleds, Andra världskrigets slut och ett Berlin i ruiner. För mig personligen var det svårt att läsa de delarna om Hedwig som försöker överleva i den krigshärjade och sönderbombade staden efter krigsslutet. Slutet som inte alls var ett slut för alla de människor som var kvar där. Och en av de människorna var min mamma. Hon har berättat en del om sina upplevelser och fasor, kampen. Det går inte att förstå.
Men titeln Timme noll kan även läsas på symbolnivå, att stå i ruinerna av något. Exempelvis sitt liv. Med ansvar för nästa steg. Men allt handlar om att inte vilja veta. Eller som Hedwigs vän abbedissan Demetria säger: ”Vi söker elden i historien, men det är med askan vi blir sittande. Alla klarar det inte.”
Berlin 1945. Författaren Hedwig Lohmann är på väg ut ur den sönderslagna staden till ett kloster. Något år tidigare har hennes dotter gjort en helvetesvandring. Var finns hon nu, flickan som hon lämnade bort? Lever hon?
2005. Ingrid har gett upp sin praktik för att flytta till skärgården och bli prästfru. Maken är sjuk och kräver hennes omsorger. Men på ön finns också Hanna, författaren som Karl Erik verkar komma allt närmare.
1983. Isa klipper sönder sin docka och hamnar som tonåring hos en psykolog. En dag bestämmer hon sig för att göra Det Stora Terapispelet – med stakar, hjärtan och kors. Om man hamnar på fel ruta får man gå i Kaos, men det finns sätt att laga världen.
Skickligt flätar Lotta Lundberg ihop tre röster men visar också på en mänsklig erfarenhet av att stå i sin egen ruin. Vad får en kvinna göra? Vad är det mest förbjudna? Får man som människa en ny chans när det allra värsta redan har hänt?
Det är svårt att känna sympati ibland, dessa kvinnor gör val och lever sitt liv på samma sätt som de flesta. Lundberg säger själv: ”De tre kvinnorna i ”Timme noll” gör som män alltid har gjort, de tänker mest på sig själva. Därför blir de också kontroversiella. Detta är min sjätte roman och jag vill våga berätta om kvinnor som undersöker sina möjligheter. Inte lägger sig.”
Jag har tidigare läst Ön av samma författare, också en mycket bra bok. Nu letar jag reda på fler!
En fin intervju i Svenska Dagbladet där bland annat kopplingen till Cordelia Edvardsson tas upp.
I Öppet arkiv finns en del om Cordelia Edvardson, en fantastisk person, journalist och författare.
Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller t.ex. hos Adlibris eller Glansholms.
Under vintergatans alla stjärnor av Camilla Davidsson
Utarbetad flyr Emma karriärjobbet i Stockholm för att söka lyckan i London. Där bor Eric, amerikanen hon är förälskad i. Förhållandet blir passionerat men utvecklas inte som hon tänkt sig. Av en tillfällighet hör hon talas om en tusenårig pilgrimsled i Spanien och får för sig att den är vad hon behöver för att reda upp sitt liv. Med sina gamla träningsskor och en ryggsäck packad med lite av varje tar hon sig an de åttio milen till Santiago de Compostela.
Det här är feelgood av tänkvärt slag. Vi får fundera över vad som är viktigt i livet, hur vi väljer och varför.
Miljön är pilgrimsleden och alla de möten som sker under en sådan vandring. En miljö som jag föreställer mig är tillåtande och öppen, kravlös och hjälpsam. I en sådan omgivning ges möjlighet till eftertanke, då också vandringen kan vara ett medativt inslag.
Camilla skriver lätt och ledigt om allvarliga saker, det märks att hon själv gått leden då hon har mycket fina miljöbeskrivningar. Att det är självupplevt ger det hela en extra dimension. Det är lätt att känna suget av att själv ge sig iväg!
Det är ju inte ovanligt med böcker av den här typen, vi behöver kanske lite hjälp att lyfta blicken iblan. Historier om hur vi söker ”meningen med livet” men på ett väldigt realistiskt och jordnära sätt. Berättelser om vanliga människor som vi kan känna igen oss i. Tänker också på Marika Kings Projekt längtan och Elizabeth Gilberts bok Lyckan, kärleken och meningen med livet, som jag läst och tyckt om.
Under vintergatans alla stjärnor är första delen i en tänkt trilogi. Jag köpte bok nummer två, Pensionatet vid världens ände på release-minglet Camilla hade. Det ska bli spännande att se vart handlingen kommer att ta oss!
Låna på biblan, köp i närbelägen bokhandel eller på Adlibris eller Glansholms!
Vilken historia!
Udda av Sara Lövestam fångade mig från första raden, genom partikelverben, till insikterna om att udda är väldigt relativt.
Vi får möta Martin, Paula och Lelle. Alla på olika sätt ”udda” i våra ögon, men kanske främst i förvissningen att annorlunda är udda.
Martin tänder på amputerade kvinnor. Paula har noll och ett halvt ben och en uppväxt i fosterhem. Lelle älskar kvinnor och njuter av dem som smågodis. Och till detta kommer tre medelålders kvinnor på en kemtvätt i Sveg.
Och mitt i allt ihop; hur är det egentligen med partikelverben?
Alla karaktärer i boken beskrivs med värme och medkänsla, jag tog dem till mig direkt. Humor är en viktig ingrediens precis som omtycksamhet (vilket underbart nyord!) Det är lätt att lägga det udda åt sidan och bara läsa om människorna, livet och verkligheten. Det blir inte alltid som man tänkt, oftast inte faktiskt, och denna historia inger hopp om att det går alldeles utmärkt ändå.
Jag funderade en hel del kring begreppet udda. Jag lever själv i ett sammanhang där udda är som normalt. Mina människor är av alla olika slag, och många av dem av slag som av andra skulle kallas udda. Men jag förstår mycket väl att udda kan vara svårt och skrämmande, och att udda ligger väldigt mycket i uppfattning och känslor. Även den som uppfattar sig som udda kan vara fast i ett tankesätt som är ens eget. Paulas och Lelles diskussioner om vem som är mest udda är verkligen intressanta!
Jo.. språket! Ja, ni som läst Lövestam tidigare vet ju. Helt magiskt, föränderligt, knivskarpt och ömsint.
Läs, läs, läs! Sveps med av en historia om kärlek, vänskap, svek, hopp och tro… som inte alls är udda.
Låna på biblan eller köp, helst på lokal bokhandel men även på Adlibris eller Glansholms.
Jag har kämpat lite med den här måste jag erkänna…
Lovorden är många när det gäller Klas Östergrens senaste, Twist.
”Det här är en klar femma, det är en så underbart fint komponerad roman och ett läsäventyr. – Yukiko Duke, SVT Gomorron Sverige”
Klas Östergrens nya roman skruvar sig fram mellan årtiondena fram till vår egen tid, från en given punkt på sextiotalet när sommaren var lång och The Beatles ”Twist and Shout” fortfarande ekade i folks medvetande. Där väcks en kärlek, till en kvinna med många namn. Anna. Eller Anne-Marie. Eller Ami.
Det är verkligen en roman som skruvar sig fram, den rör sig genom olika tidsperioder, vi får se framåt och bakåt, trådar löper genom historien. Skeenden vänds och vrids på. Persongalleriet är mångfacetterat och emellanåt flyktigt. Personerna glider in och ut i historien och det är endast det viktiga som berättas, resten får vi gissa. Dörrar öppnas och dörrar stängs, vi får ana hur relationer och beroenden ser ut.
Det är en historia om just beroenden, om att utnyttja och bli utnyttjad. Om att saker inte är svarta eller vita, den som upplevs som ond är helt plötsligt god.
Jag gjorde misstaget att läsa lite i taget och då och då. Det funkar inte. Jag tappade tråden och hade svårt att följa historien. Den släppte inte in mig.
Jag har en stark känsla att om jag läst den i ett sträck i lugn och ro, hade den fångat mig helt. Det blir en omläsning vid tillfälle! 🙂
Låna på biblan eller köp t.ex. hos Adlibris eller Glansholms.
Marina Bellezza är en mycket bra bok!
När jag läste Silvia Avalaones debutbok Stål fick jag upp ögonen för ett Italien jag inte kände till, ett land på väg utför, och påmindes om människans sårbarhet och styrka. Det var en fantastisk bok på många sätt och den här är snudd på lika bra.
En avfolkad småstad i norra Italien, omgiven av nedlagda fabriker. Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot regionen. Husen står tomma, butikerna är stängda och Italiens ungdomar föredrar att bygga sin framtid långt härifrån.
Marina använder sitt utseende till att söka den lycka och framgång. Hon drömmer om att resa till USA och vara med i X-factor. Andrea arbetar deltid på biblioteket, men längtar efter ett enklare liv närmare naturen och möjligheten att leva av naturen.
Trots sina olikheter inleder Marina och Andrea en relation. De förenas i sin strävan att förändra sina livsvillkor, men deras drömmar ser helt olika ut.
Det kanske bästa i boken är miljöskildringarna och skildringen av familje- och vänskapsrelationerna. Personerna i boken kämpar med sin historia och uppväxt och kanske också tidigare generationers historia i ett land i kris. Hur undviker man att upprepa misstag och följa sin egen väg? Hur hittar man en framtid i ett samhälle där framtidsutsikterna är så mörka?
Språket lockar till läsning och är målande vackert och obehagligt realistiskt, precis som miljön och landet. Svårt att sluta läsa.
Det här är en historia om människor och relationer men lika mycket om samhällsklimat och framtidstro, eller brist på. Gillar den mycket och ser fram emot nästa bok.
Låna på biblan eller köp hos Adlibris eller Glansholms.
En enkät är alltid roligt! Lite om vad jag läst och vad jag vill läsa.
Hittade hos Helena – Dark places, som hittat via Anna – och dagarna går.. hos Johannas Deckarhörna.
1. De flesta är överens om att sommaren 2015 inte har varit någon höjdare vädermässigt, hittills. En del läser mycket när det regnar, andra sitter mest och trånar efter den där solstolen som inte går att använda. Hur har din lässommar varit? (Hittills, även här, sommaren är ju inte slut ännu.)
Min lässommar har varit bra! Vädersommaren också. Har hållit mig i Stockholms skärgård där vädret varit helt ok, inte mycket regn men visst det kunde varit lite varmare… 🙂
2. Nämn tre böcker du bara måste läsa i augusti (gamla eller nya)!
Ställ ut en väktare av Harper Lee
Oscar Levertins vänner av Martina Montelius
Svenska Gummistövlar av Henning Mankell
3. Vilka nya böcker som kommer i augusti längtar du mest efter?
Så många, så många. Men en som jag längtar lite extra efter är Västmanland av Sven Olov Karlsson.
4. Kräftor eller surströmming. I augusti är det premiär för dessa ”delikatesser”. Vilket väljer du helst?
Inget. Bläk! 😉
5. Vilken är den bästa boken du har läst i sommar?
Alla har varit bra, men det får bli Timme Noll av Lotta Lundberg. Gick rakt in i hjärtat.
6. Finns det någon för dig ny författare du är sugen på att läsa i höst?
Jag läste precis om Viktoria Myréns nya bok I det yttersta. Jag har inte läst henne tidigare och blev riktigt sugen. Och det är skärgård! 🙂
7. För många är ju också augusti förknippat med skolstarten. Har du något starkt läsminne från skolåren?
Fröken läste högt ur Det blåser på månen någon gång på mellanstadiet. Minns känslan än. Tystnaden i klassrummet, hur vi sög i oss historien, besvikelsen när stunden var över, förväntningarna inför nästa tillfälle.
8. Semestern är kanske slut snart, men hur gör du för att hålla liv i sommarkänslan lite till?
Är ute i solen så mycket det går. Äter lunch utomhus på en brygga i min närhet. Åker på skärgårdsutflykter på helgerna. Läser somriga böcker…
9. Anta att det börjar komma en hel del höstböcker hem till dig, men du är ju inte färdig med de böcker du hade planerat att läsa i sommar ännu. Samtidigt vill du kasta dig över nyheterna. Hur prioriterar du?
Jag prioriterar alltid de recensionexemplar som jag har beställt och de bokcirkelböcker som är aktuella. Annars är det lusten som styr, nytt och gammalt i salig blandning.
10. Till sist, vilken är hösten allra mest efterlängtade måste-läsa-direkt-bok för dig?
Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri.