Sommarläsning – så blev det…

Planer är en sak verkligheten en annan. Ibland.

Sommaren har inte innehållit så mycket läsning som jag tänkte mig i våras. Men, men. Läsningen är inte ett måste och det blir som det blir. Andra saker har haft min uppmärksamhet emellanåt. 🙂

Det har i alla fall blivit några böcker:

Stora makters uppgång och fall, Tom Rachman
Bra och läsvärd, men inte i klass med De imperfekta, lite besviken.

In i labyrinten, Sigge Eklund
En riktigt bra och spännande bok. Positivt överraskad.

Steglitsan, Donna Tartt
Har läst halvvägs. Sedan orkade jag inte mer och var tvungen att ta paus. Lång, lång, på så många olika vis. Kanske för stora förväntningar. Men jag tar tag i den igen!

Ypsilon, PC Jersild
Gillar! Skriver han själv sitt eftermäle med denna bok? Jag har inte läst alla hans tidigare böcker, det hade nog varit det bästa för att hänga med i svängarna.

Alla vill bara gå hem, Daniel Sjölin
En helt enastående novell. Helt annorlunda och egensinnig. Läs, läs!

Jakthundarna, Jörn Lier Horst
Spännande, norskt, kriminalroman. Påminner om Jo Nesbö.

Och nu är det bara att ge sig på resten av högarna och allt nytt!

Vad läser du i höst?

Livets efterrätt

Nu är hon här. Världens underverk. Min sons barn. Mitt barnbarn.
 
 
Alexandra
 
Att få hålla i den lilla, alldeles ny, fyller mig med kärlek.
Känna hennes lilla kropp mot mitt bröst, andhämtningen som är så lätt, så lätt.
Så liten, så perfekt, så underbar.
 
Älskansvärda lilla unge. Det är magiskt!

( Blogger censurerade bilden så jag var tvungen att maskera sonens bringa! 😀 )

Sommarläsning

Utan inbördes ordning, och det är kanske inte alls dessa det blir.

Men tanken är att dessa ska läsas under sommaren. Vi får väl se, helt plötsligt kommer nya tips till mig. Eller så går jag på biblan och får syn på något. Eller så trillar jag på en litteraturfestival någonstans i landet. Eller så läser jag någon av de fina tidningarna jag prenumererar på. Eller… 🙂

Stora makters uppgång och fall, Tom Rachman
Ska bokcirkla om den på facebook hos Anna, Och dagarna går..,  i augusti

In i labyrinten, Sigge Eklund
Ger mig in i hans liv dårå… 😉

Steglitsan, Donna Tartt
Hörde henne på kulturhuset, lockar till läsning.

Sankmark, Jhumpa Lahiri
En vunnen bok, sådana är bra. 🙂

Sken, Magnus Dahlström
Spådom var en upplevelse, hoppas på samma här.

Guld, Chris Cleave
Den har blivit liggande. Gillade Little Bee så mycket.

Allt det där jag sa till dig var sant, Amanda Svensson
En fådd bok, sådana är också bra. 🙂

Ypsilon, PC Jersild
Bokcirklar om den i Under Kastanjen i augusti

I trygghetsnarkomanernas land: Sverige och det nationella paniksyndromet, David Eberhart
Bokcirklar om den i Carinas bokcirkel i juli.

Kategorier
Uncategorized

Dags att tänka till!

Resultatet i EU-valet lämnar efter sig en hel del funderingar. Hur kan det vara så att fler och fler människor väljer att rösta på främlingsfientliga/rasistiska/nazistiska partier, att välja hat, intolerans och ojämlikhet? Det är svårt att förstå.

Nu är det viktigt att ta debatten. Att välja inkludering och öppenhet. Att välja att se människor och gilla alla. Faran i tider som dessa är alltid att vi inte ser våra medmänniskor. Att vi klumpar ihop och fjärmar oss. DET får inte hända.

Jag insåg plötsligt att jag utan att tänka på det haft en röd tråd i mitt läsande på senare tid. Berättelser som på olika sätt utspelar sig i tiden kring andra världskriget och efter. Hur påverkas människor? Hur ska vi kunna förstå och minnas? Varför.. den eviga frågan varför?

En kort kanon att välja, för att öppna ögonen något lite mer..

Barnmorskan av Katja Kettu
– En berättelse som utspelar sig 1944-1945 i Petsamoområdet i norr, där Finland, Norge och Ryssland möts. Det är strax före Lapplandskriget. Barnmorskan möter SS-officeren och faller handlöst. Detta är en roman om krig och kärlek i en miljö som sällan skildras. Språket är rikt, mustigt och egensinnigt.. äckelrealism!

Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson
– Den romska flickan som skickas till Auschwit och Ravensbrück. Som överlever, förmodligen delvis på grund av att hon byter till judisk identitet. Hur hon fortsätter att överleva i Sverige under efterkrigstiden genom att anpassa sig. Men på sin 85:e födelsedag kan hon inte lägre förtränga. Hon heter inte Miriam. En makalös berättelse om ett folk som inte synts. En berättelse som drabbar och dröjer sig kvar långt, långt efter sista sidan. 

Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz av Göran Rosenberg
En berättelse om en resa, från Auschwitz  till Södertälje. Rosenberg beskriver sin fars öde, och det är gripande i sin detaljrikedom och känsla. ”Vägen från” är ett mirakel, men vad innebär det att höra hemma? Hur kan man glömma dem som inte fick resa? Hur kan man hantera den ljusa framtiden, när dåtiden är mörker? 

Hägring 38 av Kjell Westö (precis börjat läsa)
Helsingfors 1938. Adolf Hitlers expansionspolitik väcker både vrede och beundran, inte minst i den så kallade Onsdagsklubben i Helsingfors. Det är ett informellt diskussionsforum, som består av några gamla vänner till advokaten Claes Thune. Forumet är lika mycket en ursäkt för att supa ihop som för att prata politik, men detta år är det tydligt att Europas  splittring också är Onsdagsklubbens, och Claes Thune börjar ge upp om dess framtid.

Läser om läsning

Jag har en känsla av att bokintresset och läsningen ökar, trots alla varningsklockor om tvärt om.

Jag prenumererar nu på de tre tidningarna. TRE tidningar om böcker och läsning, det är ändå rätt bra.

De är av helt olika karaktör, vilket förstås är en fördel om en vill nå olika typer av läsare. Jag föredrar än så länge Vi läser.. men har bara bläddrat i Fyrahundrafemtio. Books & Dreams luktar illa och är svår att vika ut. 🙂

Återkommer med en mer genomtänkt analys! 🙂

Detta är inlägg 034 av 100 i utmaningen #blogg100

Norrtullsligan

Nortullsligan av Elin Wägner som radioteater!

Cirkeln är sluten skulle man kunna säga. Jag läste Norrtullsligan i min bokcirkel när den blev Stockholm läser bok 2011, då såg vi också stumfilmen som visades på Filmhuset. Och nu också radioteater.

Elisabeth, kallad Pegg, kommer till Stockholm i början av 1900-talet. En modern stad som sjuder av nya ljud från spårvagnar och grammofoner. Pegg har kommit för att försörja sig och sin lillebror som kontorist och flyttar in i ett kvinnokollektiv på Norrtullsgatan.

I kollektivet bor LIGAN; Eva, Baby och Emmy – tre kvinnor som också arbetar på kontor. Pegg dras snabbt in i ligan och ett liv med kontorsarbete, sextrakasserande chefer, olycklig kärlek, fattigdom, strejkplaner och gratisnöjen som dragspel om nätterna. En solidaritet och vänskap växer fram mellan de unga kvinnorna som delar på brödkanter och fotogen i en tid då kvinnan inte ens hade rösträtt.

Norrtullsligan av Elin Wägner utkom första gången 1908 och var hennes debutroman och genombrott. Elin, då 25 år, skrev norrtullsligan som en följetong för DN. Hon skrev kapitlen på fredagar som sedan publicerades på söndagarna. Det är en klassisk Stockholmsskildring om hur det var att vara ung kvinna i början av seklet och är skrämmande lik vår verklighet, Stockholm idag 2014.

Elin Wägner brukar räknas till de så kallade tiotalsförfattarna och ingick i Fogelstadsgruppen. Mest känd har hon blivit för sitt engagemang för kvinnlig rösträtt och för att hon var med och grundade Rädda Barnen år 1919. Wägner blev ledamot av Samfundet De Nio 1937 och av Svenska Akademien 1944.

Detta är inlägg 033 av 100 i utmaningen #blogg100

Monstersilverfisken kommer

Ny silverfiskart vill åt dina böcker. Monster-silverfisken. En bokslukare med mustasch.

Detta mötte mig i medierna i morse.

Min första tanke, hoppas hoppas att det är ett aprilskämt!! Men icke. Det är helt sant. Den långsprötade silverfisken sprider sig.

Men… så mycket monster vet jag inte. Den är obetydligt större än sina artfränder, någon millimeter längre, och då pratar vi inte så värst många millimeter från början. Jo, den gillar papper och böcker och torra miljöer istället för fuktiga. Så det finns en risk. Det som förvånar mig mest är att de kan leva i SJU år, de små liven. Bäst att hålla utkik vid bokhögarna…. 😉

 

Detta är inlägg 032 av 100 i utmaningen #blogg100

 

Kulturtant

Jag är inte bara bokbloggare utan även kuturtant i största allmänhet. 🙂

Teater är en annan av mina stora intressen och jag vill gärna samla vänner och dela med mig av härliga upplevelser. Därför är jag teaterombud på Dramaten.

Att vara ombud innebära att jag får lite insyn i teaterns verksamhet, lite information före andra, kunskap om alla de olika yrkesgrupper som bär föreställningarna framåt. Det är fantastiskt roligt! Och som grädde på moset, möjlighet att få rabatterat pris på biljetterna.

I går hade vi ombudsträff. Det var första gången för mig, och ett äventyr att bara hitta in i ett måndagsstängt teaterhus. Men jag lyckades.

Tillsammans med ett 40-tal andra kulturtanter fick jag lyssna på Dramatens chefsdramaturg, Magnus Florin, som berättade om höstens produktion. Magnus har tidigare varit chef för Radioteatern och är även författare.

Så var det dags att stifta bekantskap med ett av teaterns många yrken, sufflösens. Hon berättade om sitt arbete. Om hur det är att arbeta tillsammans med ensemblen hela vägen. Att lära sig läsa och känna av sina skådespelare som alla är olika väsen och behöver stöd på olika sätt. Att stötta och lyfta, att finnas tillhands och hjälpa till. Suffllösens arbetstider innebär ibland dagtidsarbete med repetitioner, ibland kvällsarbete med föreställningar och ibland både och! Detta är ett mycket utpräglat kvinnoyrke, det finns mycket få män som är sufflörer. Lite intressant då att den kritiker och publikrosade pjäsen Sufflören som nu går på Dramaten, handlar om en man…

Näst på tur för min del är Rickard III. En blodig historia. 🙂



Detta är inlägg 031 av 100 i utmaningen #blogg100

Bokresan 2014 – söndag

Liite trötta är vi. 🙂

Vi startar tidigt med Breakfast Book Clubs bokfrukost. Vi har läst Främlingsleguanen av Martina Montelius och åsikterna böljar över frukostbordet. Detta var en av de underligaste böcker någon av oss hade läst! Mer om den boken vid ett senare tillfälle.

Dagen bjöd också på spännande samtal med författarna Josefine Lindén och Annika Estassy som berättade om skrivprocesser och utgivning. Josefine debuterar med sin roman Tiden går så långsamt när man tittar på den i början av april. Annika kommer med sin andra roman Croissants till frukost snart därefter.

Sedan lunch och hej då. Lite ledsamt men med mycket glädje!

 

Detta är inlägg 030 av 100 i utmaningen #blogg100

Bokresan 2014 – lördag

Nu drar vi igång ordentligt!

Vilket härligt program.
Egen läsning. Din bästa pocket bok – med bokbyte, Matböcker – med ditt bästa recept, Författarbesök, Inte utan min läsplatta, Efter Fittstimm – feministisk litteratur. Och så kvällens traditionella litteraturquiz!

Ja ni hör ju! Det är helt sanslöst bra/trevligt/roligt/spännande/intressant/givande.

Detta är inlägg 029 av 100 i utmaningen #blogg100