Det här är en bok som delvis handlar om trä precis som Lars Myttings bok Ved. Men Simma med de drunknade är så mycket mer! Det är relationer, det är historia, det är spänning. Som förlaget säger ”En släktkrönika om kärlek, krig och tillhörighet.”Det här är inte en deckare, men det är oändligt spännande. Det går inte att sluta läsa helt enkelt. Men det är inte bara spänning, utan också finstämt om familj och tillhörighet.
Handlingen tar oss in i historien, ut i världen och tillbaka till kärnan i mångas funderingar ”vem är jag egentligen?”.
Vi får följa Edward som har vuxit upp med sin farfar som är potatisbonde på en gård i Gudbandsdalen. Edward har en historia som är oklar, och när farfadern dör börjar han nysta.
Språket hjälper verkligen till att fånga stämningarna av spänning och innerlighet. Sättet han förhåller sig och beskriver trä är magiskt. Läsaren får vara i stunden, oavsett om det är i potatisåkern eller på franska landsbygden.
Det är i många delar detaljerat och ingående, men oftast när det gäller saker och företeelser inte lika ofta när det gäller människorna. Det kan bli väl långt och noga om skruvar och muttrar. Några personer hade istället kunnat fått ta mer plats.
Läs! Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller hos t.ex. Bokus eller Adlibris.