Du är vad du fotograferar?

Ja, hur är det egentligen med bilderna? Vilken är bilden jag vill visa av mig?

Många skulle nog säga att jag är… champagne och fika. 😀 Men är det så?

Jag fotograferar mycket! Med mobilen. Jag älskar att ”se” de bilder som finns i min närhet. Fånga vardagens vackra. Det KAN vara champagneglaset, men också vågornas mönster i sandbottnen, betongpelare i konstruktioner, eller vad som helst annat! Jag vill naturligtvis också på något sätt dokumentera och dela med mig av mitt liv. Valda delar av det. Jag är gärna personlig, men sällan privat.


Den finaste bilden jag tagit är nog den här. Och den är väldigt mycket jag och den känsla jag hade då. Det är en midsommaraftonsmorgon, innan staden riktigt har vaknat… Det här är en del av min hembygd, apropå tidigare inlägg.

Dessa bilder tycker mina vänner i sociala medier är mina finaste/bästa. De kanske visar en annan bild av mig?  Där finns staden, naturen, skärgården, det smålustiga, det vackra. Ja. Det är kanske delar av mig.

Det är EN annan person som förekommer mer än någon annan på mina bilder…. Älskade barnbarnet Alexandra. <3

Jag har en sida med bilder här på bloggen. Jag publicerar mycket på Insta, där heter jag Kattishj. Titta gärna och tyck. Det finns massor, och kanske de tillsammans visar vem jag är.

Inlägg 45/100 i utmaningen #blogg100
 

Hembygd

Jag tänker rätt mycket på det här med hembygd. Vad innebär det egentligen?

Jag är stadsbo, uppvuxen i förort med nyckel runt halsen och badbuss på sommaren. En av de allra bästa dofterna är fortfarande ljummet sommarregn på varm asfalt.

Men på något sätt finns naturen i mig ändå. Föräldrar med kolonilott grundade kanske det hela. Att åka med pappa ut i skogen och plocka svamp, det var lugnet i en annars lite stökig tillvaro.

Med mina barns far fick jag Västerbottens inland, älven och fjället. Det finns kvar i mig.

På senare år har jag hittat vandringslederna och skärgården. Genom nya vänner har jag lärt mig var jag hittar smultronställena, hur jag tar mig mellan öarna. Kombinationen av vatten och skog är så perfekt.

Men staden är också min. Gatorna, torgen, stenhusen, människorna. Då menar jag inte trängseln och stressen, den tror jag vi alla vill slippa. Jag lämnar gärna rusningen och hittar smågatorna, prången, lugnet. Jag tröttnar aldrig.

Men var är min hembygd? Är det kanske där mina människor finns?
Spelar det roll? Var är din hembygd?

Inlägg 44/100 i utmaningen #blogg100

Bloggtips – Feministbiblioteket

Tips om lite andra bloggar jag tycker om, som skriver om böcker. Bara en kort introduktion, så att du blir nyfiken!

Dagens tips – Feministbiblioteket

Det här är Hanna: Hanna Lager, 39 år, Hammarby sjöstadsbo, Skaraborgare, liberal, feminist, mamma, IFK Göteborg-fan, resgalen, sporttokig och såklart bokmal.

Vad är Feministbiblioteket?
Feministbiblioteket är en samling recensioner av feministiska och kvinnohistoriska böcker. Här finns även böcker som är viktiga för kvinnor och kvinnors självkänsla. Alla böcker som recenserats har det gemensamt att de är viktiga för arbetet att skapa en mer jämställd värld, utan könsroller och där fler kvinnor har makt. Det är även en blogg som belyser samhället ur ett feministiskt perspektiv.

Vad är syftet med bloggen?
Det är att ge en introduktion till feministisk litteratur och böcker som kan stärka kvinnors självkänsla och i förlängningen kan bidra till ett mer jämställt samhälle. Jag vill också ge tips om böcker där man belyser kvinnors situation i olika delar av världen och/eller ur ett historiskt perspektiv.

In och läs!!

 
Inlägg 43/100 i utmaningen #blogg100 

Du kan inte bli vad du inte kan se!

Foto: Tomas Gunnarsson

Idag lånar jag lite från Sveriges Kommunikatörer. I denna bok finns så mycket klokskap och aha att det inte är klokt. En ögonöppnare av stora mått, ta dig tid att läsa. Hela. Flera gånger.

”Alla har rätt att drömma och att drömma stort. Med den utgångspunkten har vi tagit fram en bildhandbok som ska bidra till en mer genusmedveten och inkluderande kommunikation. 
Bilder som förändrar världen syftar till att ge inspiration och vägledning till en genusmedveten och inkluderande kommunikation. Den kan användas av kommunikatörer, som underlag för workshops eller i undervisningen i gymnasieskolor.
(Min kommentar: Den bör läsas av ALLA!)

Handboken är framtagen av Gävle kommun tillsammans med Genusfotografen Tomas Gunnarsson. De har också tagit fram en fotoutställning. Handboken kan läsas online och beställas till självkostnadspris. Utställningen består av cirka 20 större foton samt 40 handböcker och lånas ut en månad i taget.

https://issuu.com/gavlekommun/docs/bildhandboken_gavlekommun_genusfoto/23?e=0/34579145

 
Inlägg 42/100 i utmaningen #blogg100

 

Himlajorden

Den här helgen tog vi ledigt. Ledigt från borden och måsten, och drog till skogs. 🙂

Två dagar vandring i härliga Tyresta nationalpark med övernattning på vandrarhemmet Lilla Tyresö vid Tyresö slott. Vilken lisa för själen!!

Tyresta är fantastiskt för vandring och naturupplevelser om man vill ha lite ordnade förhållande. Bra uppmärkta leder, fina vindskydd och spänger, men ändå vildmark. Allt i ett. Att dessutom gå lite i det stora brandområdet hör till. Att se skillnaderna och känna hur naturen återhämtar sig, häftigt! Dett finns dessutom gott om små och större sjöar att vila vid. Njutning av högsta klass. Skog OCH vatten, snudd på perfekt.

Dag ett gick utgick vi från Tyresta by och gick Bylsjösslingan och Hällmarksslingan. Dag två kom vi från andra hållet och gick Storskogsslingan och Fornborgsslingan. Två dagar och nästan tre mil i benen. Ljuvligt trött och fulltankad med frisk luft och solsken!

Vi övernattade på Lilla Tyresö vandrarhem, precis vid Tyresö slott. Vilken pärla! Mycket fint ställe i underbara omgivningar. Hit kommer vi definitivt tillbaka! Efter middagen blev det en promenad kring slottet och ut på den fina lilla ön Notholmen, och sedan en efterlängtadbastu!

Vi hade beställt en frukostkorg till morgonen efter och jösses, vilken lyxfrukost. Vi njöt länge och väl, utomhus!

Ja, en paus… ett mellanrum. Det borde var och en ta sig oftare skulle jag tro.

 
Inlägg 41/100 i utmaningen #blogg100

Bloggtips – Dark Places

Tips om lite andra bloggar jag tycker om, som skriver om böcker. Bara en kort introduktion, så att du blir nyfiken!

Dagens tips –  Helena Dahlgrens Dark Places

Ja, du förstår väl redan, det här är mörkt! Och det är mycket!

Helena har bloggat länge på olika ställen bl.a. Bokhora. Hon är författare själv och har skrivit noveller. Hennes första bok 100 hemskaste kommer ut i maj.  

Hon utgör tillsammans med Marcus Stenberg och Tuva Holmlander en tredjedel av litteraturpodden Ett eget rum. Hon modererar också författarsamtal på bl.a. Bokmässan och Crime Time Gotland.

Här är det inte bara böcker utan också populärkultur, musik, skräckfilm, allsköns nörderier och några nedslag i hennes vardag som litteraturberoende mamma till sexåriga tvillingdöttrar.

In och läs!

Inlägg 40/100 i utmaningen #blogg100

Hjärtat i staden

Ett kulturhus är som hjärtat i en stad. Där finns pulsen och flödena. Där finns värmen och kärleken.

Kulturhuset i Stockholm invigdes 1971 och var den arkitektoniska höjdpunkten i den hårt kritiserade citysaneringen. Arkitekten Peter Celsing vann tävlingen om att få rita kulturhus, teater och riksbank vid Sergels torg. Innan såg det helt annorlunda ut…

Kulturhuset Stadsteatern händer det mycket roligt. Som kulturtant tar jag glatt del av hela utbudet, och jag gillar verkligen själva huset. När det gäller just litteraturen finns många olika scener och former att välja på.

Internationell författarscen som är Sveriges äldsta scen för internationella författare. Sedan starten 1998 har över 480 gäster besökt Internationell Författarscen. Nu i vår kommer bland annat Jeanette Winterson och Kris Kraus.

Internationell författarscen har också instiftat ett litteraturpris för att premiera utländska författare och svenska översättare. Nominerade till det första priset presenteras på Bokmässan 2016.

Men det blir också litteraturmässa i Stockholm! Stockholms litteraturmässa äger rum för första gången den 15-16 april på Kulturhuset Stadsteatern.

Men, tillbaka till scenerna…

Där finns också På djupet, serien som ger plats för fördjupande samtal. Där får vi möta författare och andra konstnärligt verksamma i samtal som får ta tid. I höst kan vi till exempel lyssna på Jens Lapidus samtala med Ika Johannesson.

Och så har vi Release Me. Här möter vi vårens mest aktuella författare på litterär after work. En gång i månaden möts debutanter och erfarna författare från olika genrer, samtalar och läser från scenen. Barmingel hör också till.

Det som inte alla kanske vet är att det också finns en podcast, Författarscenen, där vi kan lyssna på samtal från scenerna i efterhand. Chimamanda Ngozi Adichie i samtal med Karin Olsson, Expressen. Caitlin Moran i samtal med Jan Gradvall. Karl Ove Knausgård i samtal med Per Svensson, Sydsvenskan. Ja, ni förstår. Vilken guldgruva!

Självklart finns det också bibliotek. Det ska ju finnas i ett kulturhus! Och inte ett utan många: Biblioteket Plattan, Lava bibliotek och verkstad, Tio Tretton, Serieteket, Rum för Barn, Bibliotek Film & Musik.

Ja, det var väl det hela när det gäller böckerna i huset. 🙂

Inlägg 39/100 i utmaningen #blogg100

Bloggtips – Västmanländskans bokblogg

Tips om lite andra bloggar jag tycker om, som skriver om böcker. Bara en kort introduktion, så att du blir nyfiken!

Dagens tips – Västmanländskans bokblogg

Så här beskriver hon sig själv: Ständigt läsande, bokhamstrande och bloggande Västmanländska i Skåne.

Ulrica skriver också på Kulturkollo och där har hon den här rollen: Kulturkollos expert på böcker om böcker.  Har också koll på norsk och finsk humor samt historiska romaner med starka kvinnoporträtt.

In och läs! 🙂

Inlägg 38/100 i utmaningen #blogg100

American Hotel på Stadsteatern

Med American Hotel debuterar författaren och dramatikern Sara Stridsberg på Kulturhuset Stadsteatern. För regin står Ingela Olsson, som har flera framgångsrika samarbeten med Sara Stridsberg bakom sig.

Jag hade förväntningar trots att jag inte läst mycket Stridsberg. Men jag läste hennes ”Beckomberga – ett ode till min familj” för inte så länge sedan och tyckte mycket om.

Det här är elände. Undergångskänslan ligger som en våt filt över alltihop. Den avskalade trasiga och smutsiga scenografin visar på en värld som går under. Och vad händer med människorna i den?

Ett triangeldrama mellan Carter och bröderna Vladimir och Jack. Det är verkligen ett drama men väldigt lågmält framfört om än också väldigt fysiskt, men känslorna ligger under ytan och pyr. Vi anar.. men på  något sätt väldigt högljutt.

Jag gick ifrån den här föreställningen lite fundersam. Vad var det egentligen jag sett? Frånvarande fäder, döende mödrar, oförmågan till djupa relationer, beroenden, alkoholism, självmord… i en stad som faller igenom alla skyddsnät. Hm…


Den här gången visste jag inte vad det var jag skulle se, jag går gärna på teater utan så mycket förkunskap. Men här känner jag att jag kanske skulle läst novellen först.. för att ha fått lite ramar och en botten att stå på? Men nu gör jag det efteråt, histioren har kommit ut som novell hos Novellix, och du får den just nu gratis i e-boksformat. Passa på.

Fundersam alltså, och det är inte dåligt. Den ligger kvar i mitt medvetande idag och jag funderar på vad som hände hur det kändes. Det är ju faktiskt ett gott betyg.

Stadsteaterns beskrivning: I en övergiven skyskrapa någonstans i Detroit, Amerika, befinner sig Carter och Vladimir. Vladimir vill att Carter ska hjälpa honom att dö. I en annan del av staden befinner sig Vladimirs tvillingbror Jack, som Carter tidigare levt med. Tillsammans har de ett barn, som hon inte längre träffar. Utanför förvandlas världen, blir långsamt till ruiner.
Detroit, den en gång blomstrande staden med en stark bilindustri och stora förhoppningar, gick 2013 i konkurs. Den kapitalstarka befolkningen flyttade därifrån och lämnade delar av staden öde. American Hotel skildrar några av dem som blev kvar. Vad händer i en människa när världen omkring henne rämnar och hon förlorar allting?

Inlägg 37/100 i utmaningen #blogg100

En enkät!

Från Litterarum via Bokbabbel och Fiktiviteter… en enkät! 🙂

1. Bästa boken du läst hittills i år?
Utmarker av Arne Dahl får det nog bli, kanske för att den ligger närmast i tid eller.. nej, den är riktigt bra!

2. Och sämsta?
Har inte läst  någon dålig… än.

3. Bok i bokhyllan du ser väldigt mycket fram emot att läsa?
Som många med mig, Min fantastiska väninna av Elena Ferrante. Men jag är lite rädd att jag har alldeles för höga förväntningar….

4. Är det övervägande manliga eller kvinnliga författare i din bokhylla?
Jag har inte räknat, men det ser ganska jämt ut om jag bara tittar på de senaste åren.

5. Är det någon genre som är överrepresenterad, och vilken syns inte alls?
Deckare finns många och den ”vanliga” skönlitteraturen är väl representerad. Rätt få fackböcker. I stort sett ingen skräck och sci-fi. Inte heller mycket lyrik.

6. Ärligt nu – finns det någon bok du kanske inte läst i sin helhet, men låtsas att du gjort det?
Det är nog någon odefinierad klassiker… säkert en ryss. 🙂

7. Föredrar du att låna, köpa eller byta böcker? Motivera!
Jag tycker egentligen allra bäst om att äga böcker. Inbundna böcker. De är härligast att läsa, lukta på och bläddra i. Men jag lånar mycket också, främst e-böcker som jag börjar lära mig att uppskatta. Det är väldigt praktiskt. Men jag har svårt att tänka mig att köpa en e-bok. Byter gör jag ytterst sällan.

Inlägg 36/100 i utmaningen #blogg100