Etikett: #blogg100

Bloggtips – Breakfast Book Club

Jag tänkte försöka tipsa om lite andra bloggar jag tycker om, som skriver om böcker. Bara en kort introduktion, så att du blir nyfiken!

Att dela upplevelsen av en bok är något extra. Att läsa en annan människas tankar kring en historia, att samlas och diskutera i verkliga livet eller på internet, det är verkligen härligt. Det ger en dimension till. Får mig att tänka till, se berättelsen från ett annat håll. Att tycka olika är berikande, man kan jämföra, reflektera och diskutera. Vi läser ju med våra egna erfarenheter i bagaget och tar emot den nya berättelsen med det perspektivet. Det innebär inte att man enas efter en diskussion, långt ifrån, och det är ju inte heller meningen. Ordet är fritt! 🙂

Först ut bland favoritbloggar blir Breakfast Book Club. Som namnet antyder både en blogg och en bokcirkel. Bästa sorten! På bloggen skriver just nu Ann-Sofie och Maggan, två inbitna läsare som delar med sig av sina bästa tips och upplevelser.

Bokcirkeln träffas en gång per månad och är en öppen cirkel, vem som helst kan delta och man anmäler sig på facebooksidan. Det är fantastiskt trevliga och inspirerande samtal över en frukostmacka (eller biskvi!) på Vetekatten i Stockholm. Kommande träff är den 31 mars och då talar vi om årets Stockholm-läser-bok Det hemliga namnet av Inger Edelfeldt.

Ibland svävar Breakfast Book Club ut i världen och cirklar. På tur står Amsterdam i april, tidigare resor har haft till exempel Berlin och Helsingfors som mål.


Inlägg 5/100 i utmaningen #blogg100 #blogg100bok

UltiMatum av Anders de la Motte

UltiMatum av Anders de la Motte, ännu en mycket bra titel.

UltiMatum är uppföljaren till MemoRandom som jag skrivit om tidigare. Detta är ännu en fartfylld, smart och spännande historia. Vi känner igen oss, och vi känner igen karaktärerna.

Ny är dock Julia Gabrielsson, kriminalinspektör, och hennes lite ovanliga kollega Omar Amante. Samtidigt knyts trådarna ihop med förra boken genom David Sarac som vårdas på en sluten klinik efter den dramatiska upplösningen av MemoRandom.

Detta är mer av en polisroman med inslag att politiska intriger, än en renodlad triller. För min del känns det bättre. Det handlar om skuld, hämnd och makt, och alla har hållhakar på alla. Det är svårt att veta vem man vågar lita på, och hur det ska sluta. Riktigt snyggt gjort. Det är också riktigt bra personbeskrivningar som ger en ytterligare dimension till historien.

Jag gillar de nya karaktärerna men även Nathalie som förekommit tidigare, en tuff tjej som försöker göra det rätta men på lite okonventionella sätt.

Det är välskrivet, fångar läsaren snabbt, oväntat och nytt. Svårt att lägga ifrån sig helt klart.

Och omslaget! Jag säger det igen; supersnyggt!!

Förlaget skriver:
UltiMatum är en skarpladdad thriller om ett Stockholm och Sverige där ingenting är vad det verkar, där alla medel är tillåtna för att nå makten.
När ett illa tilltygat lik hittas i vattnen utanför regeringspartiets kursgård hamnar ärendet på kriminalinspektör Julia Gabrielssons bord. Vem är den döde och varför har något ansträngt sig så för att kroppen inte ska kunna identifieras? Det dröjer inte länge förrän Julia inser att att det finns människor som är beredda att göra nästan vad som helst för att hindra att sanningen kommer fram.
Polismannen David Sarac jagas av demoner. Efter en våldsam uppgörelse som nästan kostade honom livet, vårdas han på en sluten klinik långt från huvudstaden. Han gömmer undan sömntabletterna han får av skötarna. Tjugotvå stycken har han fått ihop, och snart är det dags att ta dem, att för alltid tysta de anklagande rösterna i huvudet. Men ett mystiskt erbjudande får honom att skjuta upp sin död: Vad sägs om ett byte? Quid pro quo? Dina hemligheter mot mina.

Läs vetja! Låna på biblan, köp i din lokala bokhandel eller till exempel på Adlibris.

Inlägg 3/100 i utmaningen #blogg100 #blogg100bok



Blogg100

Dags igen. Hundra inlägg på hundra dagar. Det klarar jag väl!? 🙂

För femte året i rad arrangerar Fredrik Wass (@bisonblog) denna utmaning. Hundratals bloggare samlas kring taggen #blogg100 och delar med sig av sin verklighet på olika sätt i tusentals blogginlägg.

Jag kommer att skriva om det jag brukar. Kultur i allmänhet och böcker i synnerhet. Kanske med någon utvikning åt något annat håll. Det är fantastiskt att få delta i denna gemenskap och jag hoppas jag håller alla dagar ut. Jag har försökt förut men inte klarat alla 100… Denna gång lägger jag ribban på lagom. Det kommer att bli vanliga långa inlägg om läsupplevelser, och ovanliga korta inlägg om betraktelser i allmänhet.

Många säger att bloggen är död, den har inte någon framtid, men jag tror inte det. Vi behöver ställen där vi kan dela med oss, diskutera, skriva av oss, argumentera, hitta likasinnade och för den delen hitta olikasinnade för att vidga vyer. Och göra det med lite eftertanke. Gillar´t!

För att hålla ihop bokbloggande inlägg tycker jag vi använder taggen #blogg100bok, så blir det lättare, eller hur?

Följ mig gärna!

Läser om läsning

Jag har en känsla av att bokintresset och läsningen ökar, trots alla varningsklockor om tvärt om.

Jag prenumererar nu på de tre tidningarna. TRE tidningar om böcker och läsning, det är ändå rätt bra.

De är av helt olika karaktör, vilket förstås är en fördel om en vill nå olika typer av läsare. Jag föredrar än så länge Vi läser.. men har bara bläddrat i Fyrahundrafemtio. Books & Dreams luktar illa och är svår att vika ut. 🙂

Återkommer med en mer genomtänkt analys! 🙂

Detta är inlägg 034 av 100 i utmaningen #blogg100

Norrtullsligan

Nortullsligan av Elin Wägner som radioteater!

Cirkeln är sluten skulle man kunna säga. Jag läste Norrtullsligan i min bokcirkel när den blev Stockholm läser bok 2011, då såg vi också stumfilmen som visades på Filmhuset. Och nu också radioteater.

Elisabeth, kallad Pegg, kommer till Stockholm i början av 1900-talet. En modern stad som sjuder av nya ljud från spårvagnar och grammofoner. Pegg har kommit för att försörja sig och sin lillebror som kontorist och flyttar in i ett kvinnokollektiv på Norrtullsgatan.

I kollektivet bor LIGAN; Eva, Baby och Emmy – tre kvinnor som också arbetar på kontor. Pegg dras snabbt in i ligan och ett liv med kontorsarbete, sextrakasserande chefer, olycklig kärlek, fattigdom, strejkplaner och gratisnöjen som dragspel om nätterna. En solidaritet och vänskap växer fram mellan de unga kvinnorna som delar på brödkanter och fotogen i en tid då kvinnan inte ens hade rösträtt.

Norrtullsligan av Elin Wägner utkom första gången 1908 och var hennes debutroman och genombrott. Elin, då 25 år, skrev norrtullsligan som en följetong för DN. Hon skrev kapitlen på fredagar som sedan publicerades på söndagarna. Det är en klassisk Stockholmsskildring om hur det var att vara ung kvinna i början av seklet och är skrämmande lik vår verklighet, Stockholm idag 2014.

Elin Wägner brukar räknas till de så kallade tiotalsförfattarna och ingick i Fogelstadsgruppen. Mest känd har hon blivit för sitt engagemang för kvinnlig rösträtt och för att hon var med och grundade Rädda Barnen år 1919. Wägner blev ledamot av Samfundet De Nio 1937 och av Svenska Akademien 1944.

Detta är inlägg 033 av 100 i utmaningen #blogg100

Monstersilverfisken kommer

Ny silverfiskart vill åt dina böcker. Monster-silverfisken. En bokslukare med mustasch.

Detta mötte mig i medierna i morse.

Min första tanke, hoppas hoppas att det är ett aprilskämt!! Men icke. Det är helt sant. Den långsprötade silverfisken sprider sig.

Men… så mycket monster vet jag inte. Den är obetydligt större än sina artfränder, någon millimeter längre, och då pratar vi inte så värst många millimeter från början. Jo, den gillar papper och böcker och torra miljöer istället för fuktiga. Så det finns en risk. Det som förvånar mig mest är att de kan leva i SJU år, de små liven. Bäst att hålla utkik vid bokhögarna…. 😉

 

Detta är inlägg 032 av 100 i utmaningen #blogg100

 

Kulturtant

Jag är inte bara bokbloggare utan även kuturtant i största allmänhet. 🙂

Teater är en annan av mina stora intressen och jag vill gärna samla vänner och dela med mig av härliga upplevelser. Därför är jag teaterombud på Dramaten.

Att vara ombud innebära att jag får lite insyn i teaterns verksamhet, lite information före andra, kunskap om alla de olika yrkesgrupper som bär föreställningarna framåt. Det är fantastiskt roligt! Och som grädde på moset, möjlighet att få rabatterat pris på biljetterna.

I går hade vi ombudsträff. Det var första gången för mig, och ett äventyr att bara hitta in i ett måndagsstängt teaterhus. Men jag lyckades.

Tillsammans med ett 40-tal andra kulturtanter fick jag lyssna på Dramatens chefsdramaturg, Magnus Florin, som berättade om höstens produktion. Magnus har tidigare varit chef för Radioteatern och är även författare.

Så var det dags att stifta bekantskap med ett av teaterns många yrken, sufflösens. Hon berättade om sitt arbete. Om hur det är att arbeta tillsammans med ensemblen hela vägen. Att lära sig läsa och känna av sina skådespelare som alla är olika väsen och behöver stöd på olika sätt. Att stötta och lyfta, att finnas tillhands och hjälpa till. Suffllösens arbetstider innebär ibland dagtidsarbete med repetitioner, ibland kvällsarbete med föreställningar och ibland både och! Detta är ett mycket utpräglat kvinnoyrke, det finns mycket få män som är sufflörer. Lite intressant då att den kritiker och publikrosade pjäsen Sufflören som nu går på Dramaten, handlar om en man…

Näst på tur för min del är Rickard III. En blodig historia. 🙂



Detta är inlägg 031 av 100 i utmaningen #blogg100

Bokresan 2014 – söndag

Liite trötta är vi. 🙂

Vi startar tidigt med Breakfast Book Clubs bokfrukost. Vi har läst Främlingsleguanen av Martina Montelius och åsikterna böljar över frukostbordet. Detta var en av de underligaste böcker någon av oss hade läst! Mer om den boken vid ett senare tillfälle.

Dagen bjöd också på spännande samtal med författarna Josefine Lindén och Annika Estassy som berättade om skrivprocesser och utgivning. Josefine debuterar med sin roman Tiden går så långsamt när man tittar på den i början av april. Annika kommer med sin andra roman Croissants till frukost snart därefter.

Sedan lunch och hej då. Lite ledsamt men med mycket glädje!

 

Detta är inlägg 030 av 100 i utmaningen #blogg100

Bokresan 2014 – lördag

Nu drar vi igång ordentligt!

Vilket härligt program.
Egen läsning. Din bästa pocket bok – med bokbyte, Matböcker – med ditt bästa recept, Författarbesök, Inte utan min läsplatta, Efter Fittstimm – feministisk litteratur. Och så kvällens traditionella litteraturquiz!

Ja ni hör ju! Det är helt sanslöst bra/trevligt/roligt/spännande/intressant/givande.

Detta är inlägg 029 av 100 i utmaningen #blogg100

Stora läsarpriset 2013

Årets roman 2013 – Vattnet i Mars av Mikael Fant.

Läsarna har korat 2013 års bästa böcker. För sjätte året i rad delar Bokcirklar.se ut Stora Läsarpriset – läsarnas eget pris, i fem kategorier. Stora läsarpriset arrangeras av bokcirklar.se, som är en virtuell mötesplats för läsare som drivs av landets läns- och regionbibliotek.

Och idag, 27 mars, delades priserna ut på Stadsbiblioteket, och jag var krasslig… kunde inte vara där. 🙁

Detta är inlägg 027 av 100 i utmaningen #blogg100