Surfar runt lite bland deltagarna i #blogg100.
Vilket engagemang! Vilken mångfald! Vilken gemenskap!
Jag läser om supernovor, utbrändhet, trädgårdspyssel, böcker, Ukraina, modelljärnväg… Det är faktiskt smått underbart! Tack för allas vilja att dela med sig. Tack Fredrik Wass, Bisonblog, för paraplyet att samlas under.
Detta är inlägg 007 av 100 i utmaningen #blogg100
Än klappar hjärtan av Helena von Zweigbergk. Ännu en mycket bra relationsroman av denna författare.
Jag glömmer aldrig känslan när jag läste hennes Ur vulkanens mun. Riktigt, riktigt bra men fruktansvärt obehaglig.
Den här är lika bra men vi slipper det fruktansvärt obehagliga, istället blir det en hel del tårar.
Hon fångar vardagens alla känslor stora som små på ett väldligt bra sätt. Det är aldrig sockersött, människorna är människor med alla fel och brister klart synliga. Men ändå finns där alltid hopp, det är inte nattsvart.
Vi får följa tre systrar och deras familjer. Tre systrar som berättar utifrån sina helt skilda perspektiv om en sommar i deras liv när plötsligt allting står på spel och de alla står inför stora livsavgörande skeden. Om syskonrelationer, kärleksrelationer, föräldra- och barnrelationer. Ett familjedrama om förälskelser, svek och förluster. Om allt det som står i vägen för förståelse och försoning.
Det handlar mycket om att inte veta, att vara tveksam, att ta felaktiga beslut, att inte våga. Precis som livet är för de flesta människor. Hon beskriver verkligen verkligheten, förskönar inte. Personerna vi får möta är inte trevliga hela tiden. Det är det som känns genuint och ger den lilla igenkänningen.
Jag gillar hennes sätt att skriva, och längtar till nästa bok!
Detta är inlägg 006 av 100 i utmaningen #blogg100
Bokcirkelböcker framöver. Jag har några på gång, men läser helst en i taget just nu. Och läser helst en lång stund åt gången. Det där varierar lite. Emellanåt kan jag tandemläsa, och kanske mer än så. Men inte just nu. Hur gör du?
Det är kul med bokcirkel tycker jag. Att få diskutera en bok ger något extra. Förändrar kanske inte min åsikt men ger mig fler perspektiv. Hjälper mig att se saker från fler håll, håll som kanske är nya och oväntade för mig. Jag gillar det!
Läste ju nyss Fiskar ändrar riktning i kallt vatten av Pierre Szalowski. En trevlig liten bok.
Sedan kommer Boken om Zlatan av Zlatan själv och David Lagercrantz. Det ska bli intressant att läsa en biografi om en så speciell person, speciellt som att jag är helt ointresserad av fotboll. 🙂
Och till Breakfast Book Club’s bokprat på Bokresan i slutet av mars läser jag Främlingsleguanen av Martina Montelius. Den verkar vara något alldeles speciellt! Mer om Bokresan i kommande inlägg. 🙂
I Bokcirkeln Kastanjen läser vi Alice Munro, Tiggarflickan. Jag har den lite på sparlåga eftersom jag inte kommer att kunna vara med vid själva diskussionen. Men det finns med på ett hörn ändå.
Och sedan kommer Älskaren av Marguerite Duras. Jag har lyssnat lite på bokcirkeln om den i Lundströms bokradio, och ska också själv cirkla om den så småningom.
Vad cirklar du om?
Detta är inlägg 005 av 100 i utmaningen #blogg100
Jo, det är väl dags att fundera i de banorna snart igen. Barnböcker. Jag ska bli farmor i sommar och ser introduktionen i böckernas värld för det lilla livet som min uppgift. 🙂
Det är några av böckerna jag läste för mina barn när de var små som dröjer sig kvar. Jag minns många av böckerna, än fler har jag glömt. Men några är liksom något extra.
Många Astrid Lindgren, många Alfons, många…
Många kassettböcker var det också. De gick på repeat. Åh, vad less jag var i bland. 🙂
Mamma Mu och kråkan, Trafiktrollet, Emil…
Musikkasettbanden! Fruktsallad av Dan Bornemark. Den älskar jag fortfarande. Jag menar vem kan motstå en kivig kiwi eller en mango tango! 🙂
Men, en ska väl börja med något för de allra minsta. Har du tips till mig?
Detta är inlägg 004 av 100 i utmaningen #blogg100
Bokrean ja.
Jag trodde att jag skulle hoppa över den i år. Det är ju inte så att jag har ont om olästa böcker liggande, och jag tyckte vid en snabb blick att det var få intressanta böcker.
Men, men.. så kan det bli som det blir.
Jag råkade gå in i en bokhandel i ett annat ärende, och vips var
det några böcker som slank med. Zlatan-boken, som jag ska bokcirkla om inom kort, det var ju nästan ett måste. Tänker att sonen också kan vara intresserad av den.
Shakespeares samlade verk blir en strålande present till dottern, när jag själv gluttat lite i den. Och så Sken av Magnus Dahlström, som jag faktiskt tänkt att köpa. Och så slank Älskaren av Marguerite Duras med ner i påsen. Inte på rea men väl i vacker pocketutgåva. Jag har lyssnat lite på bokcirkeln om den i Lundströms bokradio, och ska också själv cirkla om den så småningom.
När det gäller Magnus Dahlström finns en kul historia. Jag valde hans tidigare bok Spådom till min bokcirkel för länge sedan. Det höll på att bli så att jag aldrig får välja bok igen! 🙂 Alla tyckte att den var gräslig, förutom jag. Man minns böcker av olika anledningar…
Detta är inlägg 003 av 100 i utmaningen #blogg100
Early morgning singin’ song… 🙂
En utmaning till. Idag ska jag köra vasaloppsspinning. Jo. Det finns. Vi spinner* och tittar på Vasaloppet på storskärm, och håller på till bästa man eller kvinna går i mål.
*Lyssna gärna på Språket i P1 där bland annat verbet av ordet spinning diskuteras. Vad heter det egentligen? Spinna, spann, spunnit? Spinna, spinnade, spinnat? Språket utvecklas med vår användning, det visar sig. Jag säger nog att jag har spunnit… 🙂
Jag läste klart Fiskar ändrar riktning i kallt vatten av Pierre Szalowski igår. En trevlig liten bok om människors inbyggda godhet. En grupp grannar finner varandra under ett oväder i staden, där de söker skydd och hjälp i olika situationer. Klassiskt. Den är lättläst och positiv, men berör inte särskilt djupt trots att det finns lite mörker i den också.
Detta är inlägg 002 av 100 i utmaningen #blogg100
En utmaning.
Det är lockande och svårt att motstå.
Ett sätt att hitta en form, ett flow, sitt sätt.
Det kan vara en möjlighet att delta i en gemenskap.
Blogg100, en utmaning skapad av Bisonblogg.
Loggan ser du där i högermarginalen.
Skriv ett inlägg om dagen i 100 dagar.
Hur svårt kan det va’? Det startar idag. Nu!
Jag kommer att skriva om böcker och böcker och … böcker (#boblmaf100), och så lite annat när andan faller på. Jag hoppas att ni vill läsa och kommentera. Jag ska försöka göra det själv så mycket som jag hinner. Ses!
Det här är inlägg 001 av 100 i utmaningen #blogg100
Några artiklar har fångat mitt öga… jag skönjer ett samband. Hur tar vi hand om våra ungdomar egentligen? Vems är ansvaret? Det är lätt att säga; någon annans. Men sanningen är ju att vi alla har ansvaret för våra barn, för vår gemensamma framtid, för det samhälle vi vill leva i. Du och jag.
Ångest ger höga betyg
Elevernas personlighet avgör vilka betygen blir. Sambandet slås fast i en ny doktorsavhandling. De som drivs av oro och plikt får högre betyg.
Stort antal självmord bland unga i Bromma
Det har varit flera självmord bland unga i Bromma i västra Stockholm. När församlingen summerade 2012 visade det sig att man hanterat nio självmord bland ungdomar under året.
Vår generation kommer att flippa ur
2000 personer ska, på regeringens uppdrag, utbildas i ”Första hjälpen till psykisk hälsa”, projektet testas under 2013 i Stockholms län och Jönköpings län.
Jag kunde inte stå emot. Köpte Utvandrarserien som utkommit i pocket på Bonnier Pocket
Omslagen till Vilhelm Mobergs Utvandrarsvit har illustrerats, formgivits och broderats av Karin Holmberg. Hon är välkänd inom hantverkskretsar efter sitt uppmärksammade examensprojekt från HV Skola där hon inspirerad av gammal brodyrteknik från Dalarna broderade på munkjackor och andra vardagsplagg från H&M. Hon har också gett ut två fina böcker på Natur & Kultur om att brodera allt ifrån kuddar till örhängen.
– Jag ville inte göra det för snyggt och perfekt utan få fram känslan av att personerna i berättelsen har det knapert ställt. Därför fick det blir lite skarvat och lite trådar som hänger från avigsidan, berättar brodösen om projektet där hon blåser liv i traditionell svensk handarbetestradition.
Böckerna har förord av Björn Ulvaeus, Linda Olsson, Jan Troell och Jens Liljestrand.
Får bli årets klassikerläsning. 🙂
Köpte också Lena Anderssons Var det bra så?
Årets Stockholm läser bok.
Tycker mycket om Lena Anderssons krönikor, hon är vass och får oss att tänka till. Hoppas att boken är likadan. Den handlar om uppväxt i Stockholms förorter på 70- och 80-talen. Det är min uppväxttid och jag tror det blir en hel del beröringspunkter. Ska bli lite intressant att jämföra med Karolina Ramqvists Alltings början.
Förord av Qaisar Mahmood.
Frukustmöte på Berghs om kommunikativt ledarskap.
Intressant ämne som berör alla inte bara chefen.
Några korta minnespunnkter som kanske kan inspirera även andra än oss som var där. Du kan också se seminariet på Berghs webbplats.
När det gäller intern information är det klokt att tänka på att personalen är medtagare inte mottagare.
En kommunikationshink är alltid full. Får en inte bra och tydlig information från chef och kollegor, så fyller en den med skvaller och förmodanden.
Kommunikation och HR bör gifta sig. Samarbete i mycket större omfattning än tidigare behövs. Beteendevetenskap är en bra tillgång i kommuninkationssammanhang och lär bli än viktigare.
(Glad att sonen valt smart!! 🙂 )
Det är inte ensidigt.
Ledaren är närvarande, skapar mening i vision och mål, visar riktning och ger feedback.
Medarbetaren är lyhörd, uppsökande, delar med sig till kollegor, bidrar och lyssnar.
Att vara öppen och transparant är ett måste idag. Medarbetaren är ansiktet utåt och bär varumärket, då behöver hen veta vad som gäller.
PR-branschen har vänt och ser medarbetaren som den absolut viktigaste kundgruppen, före de riktiga kunderna. Utan engagerade medarbetare går det inte att sälja.
Och sist men inte minst!!
Människan är som en blomma, vi växer i ljuset. Uppmärksamma och lys upp, så får du stolta, växande, ansvarstagande medarbetare.
.