Det här är bra.
En debut som ger mersmak. Halva liv av Qaisar Mahmood är en berättelse om integration, att ha sitt ursprung på annat ställe än där man lever och om svårigheten att hitta sin plats, om relationer och om skuld, om själva livet helt enkelt.
- ”En tomhet infinner sig, som om han bara är ett hjärtslag från att tappa allt förstånd, ja hela tillvaron.”
Men jag vill inte göra det enkelt och säga att det just handlar om integration, utan vill vidga det till att det faktiskt handlar om integration. 🙂 Visst är det en berättelse om svårigheten att ha en fot i Pakistan och en i Sverige. Men lika mycket om svårigheten att ha en fot i olika läger, vilka som helst. Staden-landet. Förorten-innerstaden. Jag vill inte begränsa den här berättelsen genom att ställa in den i integrations-litteratur-hyllan, gör inte det du heller. Förlaget väljer kategorin ”svenska berättare”, mitt i prick.
- ”Blicken viker inte en tum. En kraftmätning mellan far och son som ska fortsätta i många år har tagit sin början.”
Halva liv är en berättelse om en far och en son, ett då och ett nu, och tråden som löper mellan dem. Om familj och arv, hemligheter och lögner, passion och plikt och den okuvliga mänskliga längtan efter att bli hel.
En son vakar vid sin fars sjukbädd. De har knappt någon relation att tala om. Ändå vet sonen att fadern är den enda som kan förstå honom i den kris han befinner sig i, förskjuten av sin släkt och ensam inför hotet om ett fängelsestraff: samma far som fördömt hans val att bli en ”gora” (vit man) och alltid betonat vikten av plikt, tradition och självuppoffring.
Men skrapar man på faderns ointagliga yta finns hemligheter som binder samman då och nu. I ett svenskt 80-tal lever en pakistansk man ett dubbelliv, med familj i Lahore men kärleken i Sverige. I hemlandet tror man att han lever ett liv i lyx. Det är alltid fest när han kommer hem med nya gåvor och pengar. Många år senare börjar sonen förstå att pappan i själva verket stått längst ner på samhällsstegen och betalat ett enormt pris för sin önskan att ge sina söner ett bättre liv.
Jag tar till mig känslan i boken, känslan av hemlöshet och rotlöshet. Saknaden av hembygd och sammanhang och vad det gör med människor. Att inte höra hemma i varken födelseland eller nytt hemland. Att få vara med men ändå inte. Hur man väljer att luta sig tillbaka på traditioner eftersom det är den roll som tilldelas en, som man får ta.
Det är lätt att känna igen sig i den skakiga ungdomen med uppbrott från familj och auktoriteter (som är lika oavsett bakgrund). Och lättnaden i att hitta tillbaka till familjen, bakgrunden, sin historia och inse att den också har en viktig del i framtiden.
När blir man egentligen hel, kan man leva halva liv, eller är det egentligen dubbla? En berättelse som väcker många tankar, klart bokcirkel-vänlig!
Och… sista meningen i boken är helt perfekt! 🙂
Jag har haft förmånen att få läsa Halva liv i förväg. Fått ta del av en fantastiskt historia och komma med förslag på små justeringar för att göra den ännu bättre. (Blir löjligt glad när jag ser mina funderingar omhändertagna i texten!) Tack igen Qaisar för förtroendet! 🙂
Läs bums! Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller på t.ex. Adlibris.eller Bokus.
Inlägg 77/100 i utmaningen #blogg100