Idag trillade jag in på en författarträff. De är fantastiskt lyxigt att leva i en storstad med stort kulturellt utbud. Det går att trilla in på saker mest hela tiden. Och det är den som oftast saknas, tiden alltså. 🙂
Men nu hände det. Ida Jessen samtalade med Harald Hultqvist på Biblioteket Plattan i Kulturhuset. Novellix och Bokcirklar.se.
Ett evenemang i samarbetet med Nordiska Rådet,
Ida Jessen är en dansk för fattare som nu är nominerad till Nordiska Rådets litteraturpris 2014 för sin novellsamling Postkort til Annie. En del av motiveringen: ”Med dessa noveller briljerar Ida Jessen i sin litterära utforskning av de starka banden mellan människor, hur de knyts, hur de bryts. Det är existentiell och psykologisk klokhet i novellform. Men det är även högenergisk prosa med en vibrerande framdrift i språk och komposition, en dämpad berättarröst som samtidigt är full i fan, en överseende humor och drömklara, gåtfulla bilder.”
Harald Hultqvist är Antikrundans bokexpert och samtalspartner i detta möte. Hanns lite underfundiga sätt och tydliga frågor gjorde att samtalet flöt på fint. Språkförbistringen lös med sin frånvaro kanske förutom när Harald, i brist på publikfrågor, frågade om Ida var singel. Då valde hon att svarar på en en annan fråga. 🙂
Ida berättade om sitt författarskap och sina berättelse. Hon skriver om relationer och förhållandet mellan människor. Inte sällan om människor som kan uppfattas som lite utanför, utanför storstaden, utanför sammanhang. Man kan tala om en nordisk melankoli. Små rörelser i de stora sammanhangen. Där tystnaden finns och det ordlösa är helande. – Skam finns alltid närvarande i mitt skrivande, säger hon. Berättelserna har ofta ett kvinnligt perspektiv men utan att kvinnan alltid har huvudrollen. Vi möter kvinnor som längtar och hoppas på kärlek, eller kanske mer håller fast vid förhoppningen om att bli sedda. 
På frågan om vad litteraturen kan ge läsaren svarade hon att det är som att vi håller en spegel framför oss, och känner igen någon liten del i spegelbilden. En liten del där vi kan identifiera oss och känna igen. Det hjälper oss att hitta tryggheten i att utforska mer av världen.
Det var ett mycket bra samtal med en författare som bjöd på sig själv. Hon konstaterade att det går utmärkt för oss svenskar att läsa på danska. Den skrivna danskan innehåller alla bokstäver, till skillnad från den talade där ändelserna sväljs. Hon fångade mig där om inte tidigare! 🙂
I Postkort til Annie finns novellen En utflykt som Novellix nu gett ut. Jag köpte den naturligtvis och fick en liten pratstund och en fin signering.