En kritikerrosad roman. Superlativen haglar om Konsten att höra hjärtslag av Jan-Philipp Sendker. Tin Win är framgångsrik advokat i New York. Han kommer ursprungligen från Burma men hans amerikanska familj, hustru och två barn, vet nästan ingenting om hans uppväxt och bakgrund.
En dag strax efter att dottern Julia avlagt sin juridikexamen försvinner han utan ett ord. Familjen tvingas till slut acceptera att spåren slutar i Bangkok. Fyra år senare hittar Julia ett fyrtio år gammalt kärleksbrev som hennes far skrivit till en okänd kvinna i en by i Burma.
Hos Julia tänds åter hoppet och hon bestämmer sig för att söka upp kvinnan i brevet. När Julia kommer till den lilla byn bland bergen hamnar hon i en främmande värld. I byns tehus lär hon känna en man som berättar en märklig historia om den blinde pojken och flickan med de missbildade fötterna, om det som står skrivet i stjärnorna och om kärlek som övervinner allt.
Den fångar mig inte tyvärr. Det här är en sådan bok som jag VILL tycka om. Den är fin och handlar om det fina i livet. Medmänsklighet och kärlek. Men det blir alldeles för mycket saga och ord.
Många ord, för mycket av allt på något sätt. Det handlar om umbäranden och kamp men vi får ord om känslor och sinnesro. Men det kan också vara så att jag inte riktigt förstår… 🙂
Nu ikväll pratar vi om den i en alldeles ny bokcirkel! Ja, jag är med i måånga bokcirklar. Det är ett trevligt sätt att umgås och få ut mer av sin läsning. Att diskutera en bok ger alltid ett mervärde. Vi har alla olika infallsvinklar och referenser vilket ofta ger olika upplevelser. Spännande!! Och denna gång innebär det också möten med nya människor. Extra plus liksom!
Tillägg:
Och nu har vi pratat! Livliga och spännande diskussioner, det är då en bokcirkel är som bäst. Jag fick många nya funderingar och infallsvinklar på den här historien. Jag har kvar min grunduppfattning att den inte riktigt fångade mig… men läs den du och bilda dig en egen uppfattning!!
Inlägg 64/100 i utmaningen #blogg100
