Etikett: klassiker

Löwensköldska ringen av Selma Lageröf

Sommarläsningens klassiker!
Löwensköldska ringen av Selma Lagerlöf borde jag nog ha läst tidigare. Alla verkar ha läst den. Men jag minns inte att den kommit i min väg faktiskt, minns inte att vi talat om den i skolan eller vid andra tillfällen. Jag fick upp ögonen för denna lilla historia på ett helt annat sätt.
För några år sedan var jag i Prag på ett EU-möte och på kvällen var det fin middag. Jag hamnade vid ett bord med blandade nationaliteter och diskussionerna om statsförvaltning gled över till andra ämnen, bland annat litteratur. Min bordsgranne, från Tjeckien, och jag diskuterade lästa böcker och hon nämnde just Löwensköldska ringen som en mycket stor läsupplevelse. Jag var där vid sittande bord tvungen att skamsen erkänna att jag varken läst eller hört talas om denna pärla.
Men nu så… 🙂

Selma Lagerlöf skrev denna berättelse, som är den första i en trilogi, 1925. Berättelsen har sin grund i en folksägen som berättades i Lagerlöfs barndom.

Det är en spökhistoria på sätt och vis. Den förbannade ringen som sprider olycka och elände omkring sig. Ringen som får människor att svika, stjäla och bedra. Och det är verkligen en sedelärande historia.

För sina insatser i det ryska kriget tilldelas general Bengt Löwensköld en värdefull signetring från konungen. När generalen dör följer den honom i graven. Men någon bryter upp kistan och stjäl ringen. Generalens hämnd blir gruvlig och han ser till att stor olycka drabbar den som får ringen i sin ägo.

Men nja, något guldkorn tycker jag inte att berättelsen är. Det kan bero på att spökhistorier inte är min kopp te, men beror mer troligt på att jag har svårt för det gammalmodiga språket. Visst, bra berättad och med vackra naturbeskrivningar, men…

Jag tror att jag hellre hade upplevt den i annan form, kanske teater? Den spelas ju nu i sommar av Västanå teater i Berättarladan i Rottneros. Kanske borde jag åkt dit.

Berättelsen finns publicerad i många olika format, jag hittade en inbunden från Brombergs med både del 1 och 2 i trilogin. Jag börjar nog läsa Charlotte Löwensköld, del 2, också.. börjar i alla fall. 🙂

Händelser vid vatten av Kerstin Ekman

Det här är en bok som jag borde läst för länge sedan. En bok som alla redan läst känns det som.

Händelser vid vatten av Kerstin Ekman utkom första gången 1993 och belönades bl.a. med Augustpriset, Svenska Deckarakademins pris och Nordiska rådets pris. Kerstin Ekman är en av våra stora författare. Hon valdes in i Svenska Akademien 1978, men deltar efter Salman Rushdieaffären 1989 inte längre i akademins arbete. Hon är också ledamot i Samfundet de Nio.

Händelser vid vatten är ingen deckare tycker jag. Mordhistorien finns såklart i bakgrunden hela tiden, en den är på något sätt inte viktig. Det är människorna som syns, som finns, som lever i berättelsen. Och naturen. Naturen är ständigt närvarande, myrarna, fjällån, hygget… Vårt beroende av naturen beskrivs på ett väldigt osentimentalt sätt. De här människorna lever i och av naturen, den är inte ett rekrationsområde.

Berättelsen är också ett tidsdokument, början av 70-talet känns i händelserna men hindrar inte. Inte mig i alla fall som har någon sorts relation till den tiden.

I början av sjuttiotalet är Svartvattnet en tynande norrländsk by bland många andra. Då händer något. Ett dubbelmord långt ute i väglöst land. Det går arton år innan någon börjar ana sanningen om det som skett. Och då blir det lika farligt igen därute i myrlandet. Händelsen har blivit en mörk kraft med verkan in i många människors liv. Det är dessa människor Kerstin Ekmans roman handlar om, deras försök att rädda minne och sammanhang fast de bor i den skugga av glömska som ligger över landsbygdens byar och små samhällen.

Det som får mig att älska den här berättelsen är människorna. Personporträtten är fantastiska. Varsamt och ödmjukt beskriver hon alla. Annie, lärarinnan som lämnar storstaden för något hon inte alls vet vart det bär tillsammans med sin dotter. Johan, pojken som tror att han hör hemma någon annanstans, som får fly sina bröders elakheter. Birger, läkaren som personifierar snällheten och tryggheten.

Det enda jag invänder mot lite är längden, jag klarar inte riktigt 600 sidor även om det är bra…

Sista meningen är mitt i prick:
”Han klämde lite på honom och lyssnade på hans hjärta. Det var ju inget fel, det visste han. Hjärtat pumpade. Lungorna höjde och sänkte bröstet. Men han tyckte att nån borde röra vid honom.”

Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller t.ex. hos Adlibris, Bokus eller Glansholms.

Motiveringen till Augustpriset:
Mästerligt blottlägger Kerstin Ekman människans mörkaste djup mitt i den norrländska vardagen. Enskilda människoöden flätas samman med den obönhörliga utvecklingen i natur och samhälle. Vi ser ett Sverige berövat sina folkhemsgardiner. Ett Sverige där kniven, kaffetermosen, kakfatet och kalhygget är lika självklara. Händelser vid vatten är en gastkramande roman om ond bråd död. Samtidigt är den en hyllning till hoppet och humanismen.

Nordiska rådets litteraturpris:
Händelser vid vatten” är en modern väckarklocka. Spänningen skapas kring hur människorna bryter ner varandra – och naturen – i de hårdhänta strukturomvandlingarnas tid. De helande krafterna visar sig när det goda i fäderna avlöser den överdrivna moderskärleken som låser personerna i ett ödesdrama. Det är en bok som ständigt avslöjar nya hemliga rum – också i läsaren. 

Misstag i Moskva av Simone de Beauvoir

Jag skulle kunna upprepa alla beskrivningsord jag hört om denna! Pärla, elegant, underbar, sensationell, vacker… 🙂

Kortromanen Misstag i Moskva av Simone de Beauvoir skrevs 1966-67 men publicerades först 1992 i tidskriften Roman 20-50. Det är berättelsen om ett gift par som beger sig till Moskva för att besöka makens dotter från ett tidigare äktenskap och där upplever en kris i sin relation. 

Simone de Beauvoir hämtar inspiration från de återkommande resor som hon och Jean-Paul Sartre gjorde till Sovjetunionen mellan 1962 och 1966 på inbjudan av sovjetiska författarförbundet. Mot bakgrund av kalla kriget, med korta glimtar från sextiotalets Sovjet, utspelar sig en lågmäld historia mellan de två makarna.

Paret i boken, Nicole och André, hamnar i en kris under resan till Moskva. Vi får följa deras funderingar på var sitt håll. Det är ett lågmält resonerande med mycket igenkänning och känns väldigt modernt och aktuellt.

”De hade levt sida vid sida, var och en för sig, utan att låtsas om varandra, genomskinliga och utan att sammanblandas.”

Vad händer när man åldras och börjar fundera över hur livet blev och hur det kommer att bli framöver? Hur svårt kan det vara att kommunicera? Varför missförstår vi varandra hela tiden?

Det historiska sammanhanget är också mycket intressant. Diskussionen som pågår mellan André och dottern ger spännande insikter hur man tänkte om kommunismen. Politiska föreställningar krossas mot den socialrealistiska verkligheten de upplever under sitt besök.

Och omslaget! Formen! Den röda sidenmarkören. Så himla snyggt, en bok att ha och hålla i. Att tumma. Att bläddra i och läsa en sida då och då, om och om.

Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller hos t.ex. Adlibris eller Bokus.