Munch på Thielska

Börjar med det uppenbara. Jag inser mina begränsningar. Inga 100 på 100 dagar. Så, då vet ni. 🙂

Nu lite kultur!

Jag var på Thielska galleriet igår och såg Munch-utställingen. En riktigt fin liten utställning på ett vackert ställe. Jag har inte varit där tidigare, konstigt nog. Men kommer säkerligen att besöka igen.

När jag besökte en god vän och kollega i Oslo i höstas var vi på Munch-museet förstås. Och det var stängt för omhängning. Årets besvikelse. Det jag fick med mig därifrån var en fin affisch och en smarrig bakelse med skriet-bild. När denna utställning dök upp på hemmaplan blev jag verkligen glad. Äntligen.

Jag vet inte så mycket om Munch. Egentligen bara att han målat Skriet och är en av Norges stora målare. Utställningen här heter Munch! – Nietzsche, Thiel och Nordens störste konstnär. Thiel beställde ett stort porträtt av filosofen Nietzsche av Munch, och det är grunden i utställningen. Stommen och grunden i utställningen är de 95 grafiska blad, museets egna och som samlats ihop. Där kommer konstnären väl fram tycker jag.  Man kan se grunden i hans konstnärskap.


Börja med grafiken och ta dig tid att se på alla verk.

I den stora salen har man samlat i hop de stora praktverken i olja. Som motsats till grafiken så ljungar färgerna över dukarna här. Självklart är detta dyrgripar och det är en extra säkerhetskontroll innan man går in där. Men det funkar smidigt. Det stora porträttet av Nietzsche är det första som blicken fastnar på. Imponerande. Men ändå inte min favorit. Det måste vara målningen med hans döende syster och mamma. Massor av färg och känslor.Vi satt därinne en bra stund och bara tog in allt det otroligt uttrycksfulla.

Jag läste på Thielskas facebooksida var det över 1000 besökare där samma dag som oss.
Det man lite försiktigt kan konstatera är att de inte är riktigt vana vid en publikmagnet som denna. Det är ett litet hus, det finns inte riktigt utrymme för allt det där som är självklart på ett museum/utställningshall nu för tiden. Jag talar om shop, cafe, garderob, kassa.. ja ni förstår. En mindre tålmodig person kan ha synpunkter. Nu är jag inte den som retar sig i första taget, så det var lugnt.

Monica Ahlström driver café där nu. Riktigt gott fika helt enkelt, och Monica serverade själv kaffe och plockade disk. Imponerar. Ett litet minus då för att mycket av det som angavs på menyn var slut. Hade varit enkelt att bara sudda ut (griffeltavla) så hade förväntningarna och besvikelserna eliminerats. Hälsar en konferensordnare till vardags. 🙂

Och så det viktigaste kanske, som de faktiskt försökt att ordna på det sätt som fungerar när vi pratar om gamla hus. Det finns TVÅ toaletter inomhus. Inte jättebra vid publikrusning. Man har då valt att placera ett gäng uppvärmda bajamajor utanför på gatan. Helt klart en godkänd nödlösning. Men hur har man tänkt sig det hela framöver? Så roligt är det ju inte.

Sammanfattning. Gå och se! Var beredd på en fantastisk utställning och kanske lite kö någonstans.