Nu har jag sent om sider läst klart Americanah av Chimamanda Ngozi Adichie. Kanske sist av alla. 🙂
”Ifemelu och Obinze blir kära redan i tonåren i Nigeria. Hon får ett visum för att studera i USA, och meningen är att han ska följa efter. Men attacken mot World Trade Center kommer emellan. Män från afrikanska länder får ännu svårare att ta sig dit.
Det går bra för det mesta bra för Ifemelu, hon får vänner och har förhållanden, och startar en en uppmärksammad blogg om öppen och dold rasism i USA. För aldrig har hon varit så medveten om begreppetn ras som där. Obinze reser till Storbritannien men kastas ut för att han saknat papper. Till slut går det bra för honom också. Väldigt bra. Han blir en rik man i det demokratiska Nigeria, gifter sig och får barn.
När Ifemelu återvänder hem är det oundvikligt att de återupptar sin förbindelse. Där ställs de inför sitt livs svåraste beslut.” – Förlagets text
Det här är en historia som berörde mig och oroade. Ifemelus liv är för mig främmande och annorlunda, så mycket att jag ibland har svårt att förstå henne. Men, efter att ha läst kanske jag förstår lite bättre. Det är också en rolig historia med många leenden.
Hon öppnar ögonen på oss genom att väldigt tydligt peka på att ras spelar roll, stor roll. Allt annat är skitsnack. Hon listar tio frågor i ett av sina blogginlägg, och kan man med gott samvete svara nej på dem åtnjuter man vitt privilegium. Det blir sorgligt tydligt att det finns många människor som svarar ja på många av frågorna.
Det är lätt att tänka ”jaja, det där är USA, det är inte så här”. Tyvärr känner jag tydligare och tydligare att det faktiskt är likadan här. Vi är inte så toleranta som vi tror.
En mening som fastnade i mitt minne: ”.. i tredje världen ser man framåt, vi tycker om det som är nytt, för vi har det bästa framför oss, medan i västvärlden har man det bästa bakom sig och därför måste de göra en fetisch av det förgångna.” (om hus, att renovera gammalt eller bygga nytt) Detta kopplade väl ihop de funderingar kring kulturarv jag har. Intressant!
Det här är en bok som man vill diskutera! Så många saker som bubblar upp, frågor och funderingar. Som tur är ska jag få göra det i min bokcirkel framöver. 🙂
Sammanfattat, ett mycket bra bok! Välskriven, rolig, intressant och oroande! Ser fram emot att läsa mer av henne.