Läsa i cirklar

Jag har sagt det förut, och säger det igen.. bokcirklande är grejen!

Att läsa en bok samtidigt som andra, som kanske någon annan valt, och sedan få diskutera den. Det, det ger mervärde. Det får mig att se på min upplevelse med andra ögon. Vi är ju alla olika, och har med oss våra egna erfarenheter i läsandet, och tycker därmed troligen lite olika också.

I bokcirken Breakfast Book Club läste vi till idag Floden mellan bergen av Ngũgĩ wa Thiong’o. Jag har inte hunnit läsa klart, så jag hoppade över diskussionen. Men fortsätter såklart att läsa. En spännande historia från en del av världen jag inte känner till så mycket. En extra dimension. Till kommande träff, som är i Madrid!!, läser vi På väg från Atocha av Ben Lerner.

I min cirkel med kollegor läser vi till nästa gång Den vidunderliga kärlekens historia av Carl-Johan Vallgren. DEN ska det bli roligt att läsa och prata om, den har börjat mycket lovande. 

I cirkeln Bokvännerna läste vi till igår Lögnarna av Per Granqvist. Om den tyckte vi inte, så det kan vi lämna därhän. Till nästa träff läser vi De polyglotta älskarna av Lina Wolff, Augustprisvinnaren. Den har jag läst, men läser gärna om eftersom det gick lite fort i all augustyra. 

Snart i en blogg nära dig… 😀

Detta är inlägg 36 av 100 i utmaningen #blogg100

De polyglotta älskarna av Lina Wolff


Jag har rest lite, det betyder tid för läsande! 🙂

De polyglotta älskarna. Jag var tvungen att slå upp polyglotta. Det betyder ”som talar många språk”. Och språket/språken är centralt i den här berättelsen. Och omslaget av Lotta Kühlhorn! Så himla snyggt.

Det här handlar om relationer. Mellan man och kvinna, övriga relationer finns bara i bakgrunden. Och det är komplicerade relationer, på intet sätt självklara. De olika huvudpersonerna, som hänger ihop på komplicerade sätt är också just, komplicerade. Det är svårt att tycka om dem och förstå deras val, de är inte sympatiska men intressanta. De är människor som överlever.Vi får träffa tre personer, Ellinor, Max och Lucrezia.

Max Lamas drömmer om en älskarinna som talar alla hans språk. Sökandet tar honom från Stockholm till Italien, där han lär känna en markisinna som står på ruinens brant. Ellinor kommer från en by i Skåne. En dag sätter hon in en kontaktannons: Jag är trettiosex år gammal och söker en öm, men inte alltför öm, man. Och Lucrezia bevittnar hur hennes mormor går under i sitt avfolkade palats.

De polyglotta älskarna är ett manuskript som har en central betydelse och knyter ihop hela berättelsen. Ett manuskript som i ett läge slängs in i elden och brinner upp. Det är magiskt skildrat! Helt okomplicerat beskrivet, det görs bara. Men när jag läser drar jag efter andan, tror inte att det är sant, vill stoppa in handen i elden och rädda det. Mina starka känslor står i skarp kontrast mot personernas svalhet.

Ofta återkommer författaren till speglar och språk i olika skeenden, de finns som en bakgrund ständigt närvarande och de förstärker känslan av önskan att bli sedd och förstådd och respekterad för de val man gör.

Den här berättelsen får mig att fundera och undra vad som ligger bakom alla händelser och människornas val. Det finns många bottnar men samtidigt är den väldigt rakt skriven, osentimentalt beskriver författaren personerna och deras liv och relationer.

Jag tycker om den! De polyglotta älskarna är en bok att läsa och upptäcka och att läsa om och om igen. Jag har inte läst någon av Lina Wolffs tidigare böcker, nu kommer jag nog att göra det. Hennes tidigare roman Bret Easton Ellis och de andra hundarna (2012) belönades med Tidningen Vi:s litteraturpris och nominerades till Sveriges Radios romanpris. 

Låna den på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller hos t.ex. Adlibris eller Bokus.

En bokbloggar-gissning

Ja, hur i hela friden ska man kunna välja bland alla fantastiska? Det här med priser är inte lätt.

147 böcker har skickats in till Augustpriset i år i den skönlitterära klassen. Hur många som faktiskt givits ut under det senaste året har jag ingen aning om…

Av de 147 väljer juryn ut sex stycken som nomineras till priset. Sex av 147 av tusentals. Och slutligen EN vinnare. Årets svenska skönlitterära bok. Det är stort och jag är säker på att vinnaren kommer att jubla och glädjas.

Vad tror jag då? Här kommer mina gissningar:

Jag baserar gissandet på min egen läsning och det jag läst om dem. Aftonland har jag läst och skrivit lite om i bloggen. De försvunna böckernas bibliotek skrivs om inom kort.

Århundradets Kärlekskrig, Stormen och Störst av allt är jag mitt i. Det är natten ligger hos postombudet för avhämtning. Jag har att göra…

Eller så blir det några helt andra!

Vi får väl se, på måndag kväll vet vi. Den 24 oktober är det stor baluns på Kulturhuset med avslöjande av de nominerade. Du kommer väl?