Etikett: Norstedts

Kategorier
Event

Augustpriset

Och nu är det avgjort! Här är de, vinnarna! Vann rätt bok?

Vinnarna är:

Årets svenska skönlitterära bok: Samlade verk, Lydia Sandgren, Albert Bonniers Förlag
Lydia Sandgren bygger och befolkar ett eget litterärt universum fyllt av levande detaljer. Göteborg, med svartklubbar, sunkhak och universitetsbibliotek, blir spelplats för ett triangeldrama där den försvunna Cecilia är det svarta hål kring vilket romangestalterna graviterar. Samlade verk är en kärleksförklaring till litteraturen.

Årets svenska fackbok: Herrarna satte oss hit. Om tvångsförflyttningarna i Sverige, Elin Anna Labba, Norstedts
Elin Anna Labba beskriver renskinn som ”så mjuka att det känns som att handen ska smälta när man stryker dem”. Med samma stillsamma poetiska kraft i språket synliggör hon Sveriges tvångsförflyttningar av samerna, tvångsförflyttningar som söndrat urgamla släktband, nätverk och flyttleder. Genom att även väva in vittnesmål, arkivfotografier, kartor, jojkar och myndighets-papper riktar hon i denna mycket vackert formgivna bok nytt ljus på en mörk del av Sveriges historia.

Årets svenska barn- och ungdomsbok: Humlan Hanssons hemligheter, Kristina Sigunsdotter & Ester Eriksson, Natur & Kultur
Balansakten mellan existentiell smärta och humor är kongenial i Humlan Hanssons hemligheter. Den avväpnande berättelsen om bästissvek och växtvärk kickstartar i dagboksformat. Kristina Sigunsdotters text är skruvad och sällsynt levande. Ester Eriksson excellerar i svärta, i illustrationer som fångar Humlans konstnärssjäl. Här har hästtjejerna faktiskt hästhuvud, och den psykiskt sjuka fasterns konstnärskap ger relief åt Humlans tillvaro i ett text- och bildsamarbete som bjuder på vrålskratt och hjärtenyp.

Idag var det dags igen! Det årliga Augustpriset delades ut. Eller AugustprisEN är det ju. Det delas ut j ut pris i tre klasser. Årets svenska skönlitterära bok, Årets svenska fackbok och Årets svenska barn- och ungdomsbok. De 18 titlar som nominerats presenterades vid en sammankomst på Södra Teatern tidigare i höst.

Augustprisnominerade 2020, Foto: Sören Andersson

Jag har denna gång bara läst EN av de nominerade; Familjen, Johanna Bäckström Lerneby. Den tyckte jag var bra, men kanske inte vinnarmaterial. Och det visade sig ju vara rätt.

De nominerade i den skönlitterära klassen står nu på min läslista, några av dem i alla fall. Det gör även flera av fackböckerna! Fackböcker blir mer och mer lika skönlitterära böcker tycker jag, mer fokus på berättelser än fackkunskap, men det får bli ett eget inlägg…

Kategorier
Lästa

Svärmodern

Vilken berättelse! Precis det jag gillar mest, relationer, relationer, relationer!

I Moa Herngrens Svärmodern får vi se alla våra bra och dåliga sidor som människor. Högt och lågt, ofta med skrämmande igenkänning. Och så attans obehagligt! (Felskriver som ”svärmoRdern” och det känns freudianskt!)

Som ensamstående mamma har Åsa och hennes son alltid varit nära. Men relationen förändras när sonen träffar en ny flickvän som snart blir gravid. Åsa gör sitt bästa för att knyta an till sin nya svärdotter, men då Åsa försöker hjälpa till uppfattas hon som gränslös. Det blir början på en konflikt som kommer att splittra hennes familj.

Det blir smärtsamt uppenbart för Åsa att den viktigaste personen i sonens liv inte längre är hon själv, utan svärdottern och den nya familjen. Och när Åsas egen mamma går bort, står hon plötsligt alldeles ensam.

Jag uppfattar att den här berättelsen handlar om hur svårt det kan bli när ens egna föreställningar om livet och relationer ställs mot andras. När förutsättningarna i livet plötsligt ändras. När ens närmaste vill leva annorlunda än man själv tänkt. Och när man inte är öppen för förändring. Självklart har samhällets normer en plats i det hela också. Vad är ok?

Åsa, svärmodern, är huvudkaraktären i boken. Hon har en tuff levnadshistoria som hon på många sätt inte bearbetat och håller hemlig för sin son. Hon har ”bestämt” att hon bara vill väl. Men vi får också se det som händer ur andras perspektiv, vilket tydliggör relationsproblemen. Jag har förståelse för Åsa, men inte för att hon inte vill lyssna och verkligen förstå dem som vill hjälpa henne. Hon lär sig inte…

Författaren har hittat en mycket fin balans i berättelsen, hon skriver ingen på näsan vad som är rätt. Språket är väl anpassat till karaktärerna och flyter lätt, det är en bladvändare.

Summa summarum, prata med varandra, lagom mycket! Respektera att vi kan vilja olika saker i livet. Hitta vägar för kärlek och vänskap att hålla.

Julklappstips 7 – min jullovshög

Snart är det jul hörrni! Som sagt. Och hårda klappar är ett måste. En bok är som ett liv, ett extra, ett komplement eller bara en fantasi.

Jag har redan och kommer under några dagar framöver tipsa er om läsvärda böcker! Idag blir det en chansning – böcker jag ännu inte läst men tänk mig att välja ur under jullovet! 

En ung dokumentärfilmare från Syrien söker asyl i Sverige. Inom sig bär han på en oförglömlig berättelse om förbjuden kärlek och svek. Han vill att någon ska skriva hans historia och frigöra honom från det tomrum som han sugits upp av under dagarna på flyktingförläggningen.
Kanske kan författaren som han av en slump lärt känna i Göteborg berätta historien om det glamourösa gaylivet i Kairo, Istanbul och Damaskus. ”Det finns ingen annan som kan göra det bättre än du själv”, insisterar författaren. Men nu när hans intresse har väckts … vad är det för hemskheter som döljer sig bakom denna historia om flykt och kärlek?
Aleksander Motturis nya roman är en resa in i en värld där all fiktion som inte tillfredsställer begäret efter våld är dömd att misslyckas.
»Mamma jag var ju rädd för dig. Jag visste inte vem du hade blivit. Hur skulle jag någonsin ha kunnat säga det?«
Urban har flyttat från landet till staden för att börja ett nytt liv, kanske som dokumentärfilmare. Men efter en misslyckad kärlekshistoria tar ensamheten över, han fylls av missmod, drar sig undan människorna och börjar odla ett säreget intresse för fågelägg. Han hoppas att en ny förälskelse ska rädda honom men plågas av skuld för att han aldrig förmådde besvara breven från sin mamma.
Lugnet är en roman om begär och hämnd i ett Stockholm på tröskeln till det nya millenniet. 
  • Nord av Merethe Lindström 
Ett krig går mot sitt slut, människor är på vandring, utdrivna ur sina hus, fördrivna från byar och läger. En ung pojke har sluppit undan från marscherna och följer kompassen mot norr. Hans skulderblad sticker ut som avklippta vingar. Han är vad andra säger att han är, han är utsvulten och förnedrad. Han vandrar genom ett landskap lika ödelagt som vackert och slår följe med en annan som också bär på en hemlighet.
Nord är en mörk roman med spår från de berättelser som ligger djupt ned i vårt kollektiva medvetande.
Ett tåg stannar på spåret mitt i natten och en ensam kvinna kliver ut genom de öppna dörrarna, följer ropet ur den djupa skogen.
Så är det att läsa Andrea Lundgren: man lockas med av en ton som leder bort, till något vi inte ens kan föreställa oss. 
De sex novellerna i Nordisk fauna befolkas av djur: rävar, blåvalar, gäddor, katter, fåglar.  
Och människor, som alla längtar efter förvandlingen.
Ett mänskligt öde är något aldrig avslutat. Så framstår människan hos Björn Runeborg. Och desto påtagligare så när han skriver om historiska personer.
I Socialdemokratiska noveller följer vi landsfadern Per Albin Hansson på hans livs sista spårvagnsfärd. Vi bilar genom Texas och plockar upp en liftande karismatisk ung svensk vid namn Olof Palme. Genom fiktioner oberäkneliga som verkligheten möter vi Kata Dalström, Hjalmar Branting, Tage & Aina Erlander, Ernst Wigforss, Mona Sahlin, Gunnar Sträng. Politiska legender som blir livs levande till och med när de bara framträder i någons fantasi.
Björn Runeborgs nya novellsamling är en unik betraktelse i fiktiva former över en svensk socialdemokrati som inte med någon självklarhet existerar i världen.
En ung förälskad mamma mister sin man när han drabbas av minnesförlust, en dotter begår självmord, en annan ignoreras av sin döende far. I sju täta och delvis sammanflätade noveller undersöker Caroline Albertine Minor sorg, förlust, skam och vänskap. Med vardagligt konkreta detaljer och på skimrande prosa förmedlar författaren nyanserat och träffande några av tillvarons svåraste situationer. Hon lyckas sätta ord på de välsignade stunder när någon annan får hjälpa den plågade och krisdrabbade in i livet igen.


Julklappstips 4 – noveller

Snart är det jul hörrni! Som sagt. Och hårda klappar är ett måste. En bok är som ett liv, ett extra, ett komplement eller bara en fantasi.

Jag kommer att under några dagar framöver tipsa er om läsvärda böcker! Idag blir det noveller!

Jag har tidigare skrivit en hel del om noveller. Små godbitar att njuta när tiden är lite knapp eller det helt enkelt bara behövs en liten berättelse.

Novellix är en underbar leverantör av just smågodis! Där kan du alltid börja!

Bli som folk av Stina Stoor som jag skrivit om här. En novellsamling som ligger lite extra varmt om hjärtat. 

”Bli som folk består av nio noveller som alla utspelar sig i gränstrakterna mellan samtid och dåtid, barndom och vuxenlandskap. Flickor försöker bli fulländade, pojkar måste bli män. Och så beskaffenhetens alla gåtor.

Där är Sandra som säger sig också ha gömt ett lik. Där är a Gun med sin älskare, och sedan barnbarnet hans, som tar över Zündappen och kanske mer än så. Och där är Fresias pappa som har vitt pannband och gärna jämför fingrar och tår. Och vad gör en blå wunderbaum utan snöre i en gäddas mage? Vem gör de riktiga björnspåren i dikesleran? Vad händer egentligen under brunnslocket?”

Plötsligt knackar det på dörren av Etkar Keret. Också en underbar samling noveller!

”The New York Times har utnämnt Etgar Keret till ”one of the most original writers of his generation.” I den här lekfulla, underfundiga och galet roliga novellsamling visar han varför. Här skildrar Keret det vardagslivets absurditeter som ingen annan.
Att uppfostra ett barn, att ljuga för chefen, att beställa mat på en restaurang: I Etgar Kerets kortnoveller är vardagslivet komplicerat, ja till och med smått surrealistiskt. Med särpräglad lekfullhet och en Kafkas känsla för det absurda står människan i centrum.
Det är en fartfylld, smart och oupphörligt underhållande bok som stannar kvar i läsaren länge.”

Ögonvittnet av Anna Bågstam

Gårdagens bokcirkelbok, Ögonvittnet av Anna Bågstam. En spännande och välskriven debut! Vi var rörande överens om att det här är bra. Välskrivet, spännande och nytänkt.

Ett brutalt mord har begåtts i pittoreska fiskeläget Lerviken vid Öresund. En kvinna har avrättats och fått sina ögonlock upptejpade. Mordet sker dagen efter att Harriet flyttat in i sin pappas hus, ett stenkast från brottsplatsen. Det är extra bra att sidoberättelsen här får vara hennes pappa och oron för hans åldrande och eventuella demens, det är inte så vanligt i deckare och ger en fin personlig känsla.

Detta är första delen i en planerad svit om brottsutredaren Harriet Vesterberg. Och Harriet är lätt att tycka om. Hon är trovärdigt skildrad och vi kan nog alla känna igen oss i svårigheterna att vara nyinflyttad och ny på jobbet och kanske lite annorlunda. Harriet är civilanställd inom polisen.

”Hon bestämmer sig för att gå sin egen väg, men den leder in henne på ett spår som hon snart desperat ångrar att hon började följa. Kan mördaren vara någon hon känner?”

Berättelsen börjar kanske lite trevande med mycket kringbeskrivningar men det tar sig och blir riktig spännande, svårt-att-lägga-i-från-sig-spännande! Vi får följa med Harriet både i jobbet och hemmavid och det är trovärdigt upplagt och beskrivet. Här finns familjehemligheter, lögner, oväntade relationsband och mycket, mycket mer. En snygg intrig som håller oss ovetande om helheten enda till slutet.

Och sist men inte minst får vi en snygg cliffhanger till kommande bok! Ser mycket fram emot!

Läs den!

Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller t.ex. Adlibris eller Bokus. Eller gör som jag gjorde denna gång, läs på Storytel!

Nuckan av Malin Lindroth

Nuckan, finns hon? Hon som befinner sig längst ner i den patriarkala hackordningen. Den överblivna, påstått oknullbara. Hur ska vi förhålla oss till henne, eller är det just det vi inte ska?

Att bli avvisad är inte så farligt. Bara man har förmågan att gå.  

Malin Lindroth, författaren, är 52 år, barnlös och har levt ensam i nästan trettio år. När hon presenterar sig som ofrivilligt ensam blir reaktionerna starka och hon frågar sig vilka historier om livet utanför tvåsamhetsnormen som är möjliga att berätta. Därför bestämde hon sig för att skriva om en livserfarenhet som efterfrågas lika lite idag som i det förflutna.

Det här är en bok som får mig att tänka till. Hur är det med ensamhet, vald eller inte? Vad gör vi när det önskade livet, den önskade tvåsamheten, den önskade familjen inte blir av? Hur hanterar vi människorna i vår närhet som upplever det? Jag läser, läser om. Tänker en stund. Viker, stryker under. Det är ord fulla av sorg, ilska, uppgivenhet, hopp, längtan…

Med tydlighet säger författaren att en nucka inte är en rebell, inte en dissident som vänder patriarkatet ryggen. Nuckan är den heterosexuella kvinnan som blir bortvald, som vill ha kärlek, parförhållande, kanske barn men inte lyckas få det.

Hon är den som betalar höga pris för att försöka leva inom ramarna för ett system som förklarat henne värdelös.

Detta är ett befrielseprojekt, ett ifrågasättande av de normer som vi fortfarande är så knutna till och kanske blinda inför och ett beredande av plats för den större berättelsen om kärlek, makt och relationer. 
Läs den! Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller t.ex. Adlibris eller Bokus. 

Förlåten av Agnes Lidbeck

En roman om förlust, syskonskap och våra begränsade möjligheter att förstå varandra.

Beskrivningen av Agnes Lidbecks roman Förlåten är mitt i prick för mitt intresse! Relationer i kubik, vad kan vara bättre. Författarens debut Finna sig som jag läste förra året tyckte jag mycket om, så även denna.

 

Ellen och Maria är systrar men har en väldigt pliktskyldig relation. När pappan plötsligt dör och huset på ön där de tillbringat sin barndom ska säljas ställs mycket på sin spets. Under några sommarmånader tvingas systrarna närma sig minne de inte vill veta av.

Det är intressant attt som ensambarn att läsa om syskonskap. Jag kan både längta efter samhörigheten och vara lättad över att slippa nötandet. Missförstånd som växer sig till samförstånd. Tolkningar och minnen som aldrig närmar sig varandra utan färdas sida vid sida i livet utan att kunna mötas.

”Hon vet att Ellen kan siffrorna, hon behvöer inte oroa sig fö ratt Ellen ska ändra uppfattning. Det är tryggt att försöka tvinga Ellen att ändra sig. Det kommer inte att leda till att hon plötsligt tar Maria på orden.”

Varje ord är vägt på guldvåg i den här berättelsen, men ändå känns den flödig och luftig. Det är de rätta orden som finns där. Berättelsen flyter på mellan beskrivningarna av barndomen och nutiden.  Det finns precis lagom mellanrum att låta de egna tankarna vila i.

Läs den! Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller på t.ex. Adlibris eller Bokus,

De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru

Dags att blogga lite om de Augustprisnominerade i den skönlitterära klassen!

Går hårt ut med en fantastisk, De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru. Författaren har prisats på olika sätt i sitt författarskap, för denna bok fick han 2017 års Aniarapris med motiveringen ”I sin senaste bok visar Anyuru att han i Harry Martinsons anda också förmår framlocka den paradoxala strimma av hopp som varje verklig dystopi rymmer.”

En vinterkväll kliver tre individer som svär trohet till den sönderfallande terrorstaten Daesh in i en bokhandel. En kontroversiell konstnärs framträdande avbryts av ett pistolskott, panik utbryter och samtliga i lokalen tas som gisslan. Men en av de tre angriparna, en ung kvinna som har som uppgift att filma våldet, bär på en hemlighet som kan ändra allt. Under attacken vänder hon sig till en av de andra och viskar: Allt är fel. Vi borde inte vara här. Vi borde sticka.

Det här är en makalös berättelse om hopp och förtvivlan i ett sönderfallande Europa. En dystopi som ligger så nära vår oro och våra farhågor att det emellanåt blir mycket obehagligt.  Det är isande verkligt men också svävande magiskt. Vad är framtid och vad är nuet? Vem kan man egentligen tro på? Vad är det som definierar oss som människor?

Det är också en berättelse som försöker ge en nyanserad bild av väldigt svåra frågor. Som får mig att tänka till, att vilja diskutera, att vilja förstå, utan att ursäkta och utan att förmildra.

Språket lyfter allt. Eller rättare sagt framhäver, utan att häva fram. Som poesi flyter orden i raderna. Blir specifikt där det krävs och mjukt rytmisk när det behövs. Otroligt skickligt och det gör att det går att ta till sig det emellanåt förfärliga på ett sätt som är hanterbart.

Detta är en av de bästa böcker jag läst på mycket länge! Jag kommer att läsa den igen, och den är utmärkt för en bokcirkel.

Låna den på biblan, köp den hos din lokala bokhandlare eller hos Adlibris eller Bokus.

Nominerade till Augustpriset 2017

Jamendåså.. nu vet vi!

Ikväll har det varit tillkännagivande av nomineringar till Augustpriset 2017. Du kan se kvällens begivenheter här. 
Sex böcker i tre klasser. Skönlitterärt, barn- och ungdom samt facklitteratur.

Och inte att förglömma Lilla Augustpriset!

Nominerade till Årets svenska skönlitterära bok är:

  • De kommer att drunkna i sina mödrars tårar, Johannes Anyuru, Norstedts
  • Sidonie & Nathalie. Från Limhamn till Lofoten, Sigrid Combüchen, Norstedts
  • Hastigheten, Jörgen Gassilewski, Albert Bonniers Förlag
  • Just nu är jag här, Isabelle Ståhl, Natur & Kultur
  • Rosor skador, Jenny Tunedal, Wahlström & Widstrand
  • I en skog av sumak, Klas Östergren, Natur & Kultur

Bra spridning på förlagen. Några har jag gissat, de flesta inte. Som vanligt. 🙂

Det ska bli roligt att läsa de jag inte läst och försöka avgöra vilken som är årets bok, en egentligen omöjlig uppgift.

Här kan du läsa mer om alla nominerade.

Allra först samlade vi alla fina ambassadörer på bild! Du kan läsa om dem här, och läs deras inlägg om böckerna från nu och fram till prisutdelningen i slutet på november!

Människor helt utan betydelse av Johan Kling

Den här hittade jag av en slump, och gick helt på det snygga omslaget! 🙂

Människor utan betydelse är Johan Klings debutroman från 2009.  Han är tidigare tv-producent (Knesset) och långfilmsregissör (Darling) och en av ursprungsmedlemmarna i popgruppen Ratata. 🙂

Människor helt utan betydelse vann Borås tidnings debutantpris 2010 och blev även en av tio nominerade i Stockholms Stadsbiblioteks omröstning 2010 om den bästa Stockholms-skildringen i litteraturen genom tiderna. Boken är även filmatiserad med Gustaf Skarsgård som regissör, men jag har inte sett filmen, har du?

Den här berättelsen utspelar sig under en sommardag 1998 och känns på ett sätt rätt ytlig, miljön är medieföretagen vid Stureplan och mer eller mindre lyckade människor i ett rätt kallt Stockholm.

Mitt i detta får vi träffa Magnus, som inte riktigt lyckas med något just nu. Han speglar sig i människorna omkring sig, och oroar sig. Oroar sig HELA tiden. Jag får lust att skaka om honom emellanåt. Men han känns också som den människa som faktiskt betyder något, på riktigt.

Det är snyggt skrivet, språket stöttar berättelsen helt och fullt. Det är avståndstagande där det krävs, och nära och ömsint där det behövs. Gillar!

Läs den! Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller på Adlibris eller Bokus.