Julklappstips 4 – noveller

Snart är det jul hörrni! Som sagt. Och hårda klappar är ett måste. En bok är som ett liv, ett extra, ett komplement eller bara en fantasi.

Jag kommer att under några dagar framöver tipsa er om läsvärda böcker! Idag blir det noveller!

Jag har tidigare skrivit en hel del om noveller. Små godbitar att njuta när tiden är lite knapp eller det helt enkelt bara behövs en liten berättelse.

Novellix är en underbar leverantör av just smågodis! Där kan du alltid börja!

Bli som folk av Stina Stoor som jag skrivit om härEn novellsamling som ligger lite extra varmt om hjärtat. 

”Bli som folk består av nio noveller som alla utspelar sig i gränstrakterna mellan samtid och dåtid, barndom och vuxenlandskap. Flickor försöker bli fulländade, pojkar måste bli män. Och så beskaffenhetens alla gåtor.

Där är Sandra som säger sig också ha gömt ett lik. Där är a Gun med sin älskare, och sedan barnbarnet hans, som tar över Zündappen och kanske mer än så. Och där är Fresias pappa som har vitt pannband och gärna jämför fingrar och tår. Och vad gör en blå wunderbaum utan snöre i en gäddas mage? Vem gör de riktiga björnspåren i dikesleran? Vad händer egentligen under brunnslocket?”

Plötsligt knackar det på dörren av Etkar Keret. Också en underbar samling noveller!

”The New York Times har utnämnt Etgar Keret till ”one of the most original writers of his generation.” I den här lekfulla, underfundiga och galet roliga novellsamling visar han varför. Här skildrar Keret det vardagslivets absurditeter som ingen annan.
Att uppfostra ett barn, att ljuga för chefen, att beställa mat på en restaurang: I Etgar Kerets kortnoveller är vardagslivet komplicerat, ja till och med smått surrealistiskt. Med särpräglad lekfullhet och en Kafkas känsla för det absurda står människan i centrum.
Det är en fartfylld, smart och oupphörligt underhållande bok som stannar kvar i läsaren länge.”

Knackningar av Johan Theorin

Lite mer påskekrim så här dagen efter… 🙂

Novellen Knackningar av Johan Theorin är läskig! Och sorglig.

Du är instängd, men din hand är ute. Så du knyter den och börjar knacka fram en nödsignal med knogarna – en enkel rytm som din morfar trummade fram på sitt köksbord när du var liten. Du knackar signalen mot golvet, så hårt du kan, utan att veta om någon lyssnar. Men någon måste höra dig. Någon måste komma.

Molly har precis förlorat sin enda väninna Judith och livet som ensam pensionär fylls av alltfler tomma likörflaskor och sena nätter framför TV:n. Därför kan hon till en början inte urskilja var de regelbundna knackningarna i huset kommer ifrån. Inte har de väl hörts tidigare? Sakta blir hon övertygad om att någon i huset verkar kämpa för sitt liv, men polisen hävdar bestämt att ingen har anmälts saknad. Molly kan ändå inte släppa tanken på att knackningarna kan vara ett rop på hjälp. Och så gnager den där tidningsnotisen om den döda kvinnan i Råsjön.

Vågar du läsa?

Detta är inlägg 49 av 100 i utmaningen #blogg100


Ett testamente från helvetet av Kristina Ohlsson

Precis innan 30-åriga Margot ska upprätta ett testamente med sin advokat försvinner hon spårlöst från sin villa. Vad Margots familj och vänner inte vet om är att hon skrivit böcker under en författarpseudonym och genom åren blivit dollarmiljonär. Men Margot bär på ännu en välbevarad hemlighet och advokat Dennis Nilsson börjar misstänka att hennes förflutna hunnit ikapp henne. I sökandet efter Margot letar Dennis upp hennes närmaste. Vem talar egentligen sanning och vem har något att dölja?

Ett testamente från helvetet av Kristina Ohlsson är en klassisk berättelse om försvunnen person. Men jag är inte så imponerad. Det känns lite rumphugget och oengagerat. Kristina Ohlsson kan bättre än så här tycker jag.

Vill du ändå testa, du kan ju tycka annorlunda, låna på biblan eller köp hos Novelix, Adlibris eller Bokus.

Detta är inlägg 43 av 100 i utmaningen #blogg100

Farlig sanning av Anna Jansson

En sommarnatt på sjukhusets kirurgavdelning får undersköterskan Anneli Robertsson ta hand om engammal kvinna som råkat ut för en smitningsolycka. Kvinnan överlever inte och polisen påbörjar sin jakt på den skyldige. Kort därefter inkommer en yngre kvinna med skador som visar på misshandel, men varför vill hon inte berätta vad som har hänt henne? Vad är kopplingen till Annelis eget liv och på vilket sätt hör de två patienterna samman?

Farlig sanning av Anna Jansson är en spännande liten historia med oväntat slut. Välskrivet och snyggt upplägg. Fina personporträtt, ömsint beskrivna. Gillar stilen och att det är ett kort nedslag i en kort stund i livet.

Läs! Låna på biblan eller köp hos Novellix, Adlibris eller Bokus.

Detta är inlägg 42 av 100 i utmaningen #blogg100

Grannar – Aris Fioretos

En del ur Novellix-boxen Grannar igen. Denna gång Aris Fioretos.

Rapport från den täta världen är en liten finurlig, finstämd och sorglig historia!

Vi var fem pojkar i klass HII som brukade samlas runt schackbrädet. Argumenten stöttes och blöttes mellan dragen. När det slutligen blev dags att rösta visade sig två vara för, två mot självmordet som lösning. Den femte i gruppen vägrade att ta ställning.

En tillbakablick på en gymnasietid och vännerna som fanns då. Samspelet, närheten, främlingsskapet. Om hemliga språk, outtalade tankar och vänner som visar sig vara annorlunda än man trott.

Grannar ur ytterligare ett perspektiv. Läs och njut.  

Detta är inlägg 24 av 100 i utmaningen #blogg100 

Grannar – Kim Thúy

Dags för nästa godbit i påsen Grannar hos Novellix.

Novellen Hitomi av Kim Thúy. Så här börjar det: De är fem. Pappa, mamma, tre barn och en urgammal katt som heter Myrtille. Människor med historia och förväntningar. Livet rinner dem lite ur händerna…

En kväll, en vecka efter att jag hade flyttat in i min nya lägenhet, tände vi våra skrivbordslampor samtidigt. Det var så vi träffades: hans fönster mitt emot mitt, utan gardin eller persienner eftersom vi trodde oss vara ensamma. Han hade på sig en slips och jag en bomullskimono som hade tillhört min mormor.

Det här är vackert, finstämt, poetiskt… nästan svävande. Om livets vändningar i det lilla och om ett möte som blir av i sinnet mer än i verkligheten.

Jan Gradvall har skrivt förord till novellerna i asken Grannar och han avslutar så här: Grannar är något okontrollerbart, jobbigt, föränderligt, överraskande, berikande. Grannar är en del av livet. En del av att vara människa.

Läs dem allihop!

Detta är inlägg 23 av 100 i utmaningen #blogg100

Grannar – Kjell Westö

En godbit ur Novellix-boxen Grannar igen. Denna gång Kjell Westö. En riktig favorit.

I novellen Midsommar med Herr Laakso får vi möta författaren själv en ensam midsommar i Helsingfors. Kjell bor i ett hus fyllt med äldre personer som inte alls uppskattar en ung persons vanor. Han kämpar med att bli omtyckt men det går sådär.

En midsommardag kommer han plötsligt väldigt nära.

Han föreföll förvånad över att jag öppnat. Det fanns något blygt och, ja, skrämt i hans kroppsspråk. ”Så ni … av alla … är hemma”, sa han tungt. Han tvekade en sekund eller två, men fortsatte sedan: ”Kom … det är bråttom!”

I ett sårbart ögonblick närmar de sig, Kjell och Herr Laakso. Försiktigt, lite trevande. Och där är den plötsligt, närheten och sårbarheten.

Som alltid så får vi en liten lektion i Finlands historia och en inblick i svårigheterna att inte glömma krigen. Då landsmän stod mot landsmän. Och som alltid får vi en aning om hur svårt det var, och fortfarande är.

Läs denna lilla pärla om hur vi kan hitta samhörighet i en svår stund.

Detta är inlägg 21 av 100 i utmaningen #blogg100 

 

Grannar – Merethe Linström

Vad är egentligen en granne – är det en främling, vän eller fiende? Begreppet väcker funderingar kring integritet och civilkurage, men det berör även ämnen som gemenskap, utanförskap och gränser. Hur förhåller vi oss till våra grannar?

I Novellix novell-box Grannar har nio författare – fyra svenska och fem internationella – fritt tolkat detta tema.

Jag läste nyss en av dem, Merethe Lindströms Ödelagda städer. Och som alltid är Lindströms texter som en sötsur bit i påsen. Den där om växlar smak vart efter, lite sakta. Berättelsen är långsamt vacker och orden stöttar det osäkra, det sköra. 

Jag saktar ner och kör in till vägkanten. Bakom oss skymmer en lastbil sikten innan den svänger in på en avtagsväg. Jag vet inte vad liftaren gör. Vi får vänta. Så är han framme, du sträcker dig bakåt och öppnar dörren. Släpper in det våta och oförutsedda, vad som helst. Liftaren tackar. Jag säger det är ingenting att tacka för.
Vi får ett ögonblick i livet, en biltur och en främling som kliver på som inte tvekar. Som öppnar sinnen. Som låter solen glimma till genom molnen. Som läker sår. Det är vackert!
Detta är inlägg 19 av 100 i utmaningen #blogg100 

Att läsa med andra ögon

I vanliga fall läser jag med mina egna ögon. 😉

Men det händer ju då och då, att någon vill att jag läser med lite andra ögon. När någon som skriver vill ha mina ögon på sin text. Ja, jag vet.. det blir lite motsägelsefullt här med alla ögon!

Du fattar, när jag läser för att tycka till och ge feedback på en text då läser jag lite annorlunda. Jag försöker lyfta blicken lite, samtidigt som jag sänker blicken lite.

Jag noterar såklart de korr som behöver göras och det handlar om allt från stavfel och syftningsfel, till stycken som inte hänger ihop. Men jag läser också för att kunna ge ett övergripande omdöme. Inte om ”bra/dåligt” utan om det håller.. i mina ögon.

Jag har läst några av Jörgens Löwenfeldts noveller tidigare, och jag är förtjust! Nu får jag läsa fler och tycka till inför ett projekt framöver. Lite överväldigande och märkvärdigt. Jag hoppas kunna tycka något klokt som hjälper. (lovar att berätta mer när det klarnar)

Jörgen finns också @bagatellerna på Insta om du vill kika. (där ifrån har jag lånat bilden på novellerna)

Läs också gärna vad jag tyckte om hans bok Ensamma tillsammans, och läs den du med, den ger mersmak!

Inlägg 3 av 100 i utmaningen #blogg100 

Lucka 24 – Frid på jorden av Selma Lagerlöf

Oj, bara titeln känns ju helt perfekt en dag som denna, julafton! 🎄

Frid på jorden av Selma Lagerlöf ger dock inte så mycket frid, till en början. Julkvällen i stugan bryts upp av en besökare…

Med ens förstår far varför han inte har kunnat finna ut vad det är han ser. Den, som står vid dörren, har ett långt grått hår, och hela hårmassan är kastad framåt över ansiktet. En hand, som är lika utmärg­lad och köttlös som foten, lyfter upp håret vid ena sidan, och ett öga stirrar fram ur sin håla.

En saga med många bottnar, typiskt Lagerlöf, ger oss en del att fundera kring. 

Det här var sista novellen i kalendern! Det har varit fint att läsa varje dag (nästan varje i alla fall 😉 ). Noveller i det här formatet är som smågodis, de ger smak av mer eller talar om att det räcker med en smakbit. 🙂

God julläsning alla mina läsare!! 💗