Det här är en bok som jag borde läst för länge sedan. En bok som alla redan läst känns det som.
Händelser vid vatten av
Kerstin Ekman utkom första gången 1993 och belönades bl.a. med Augustpriset, Svenska Deckarakademins pris och Nordiska rådets pris. Kerstin Ekman är en av våra stora författare. Hon valdes in i Svenska Akademien 1978, men deltar efter Salman Rushdieaffären 1989 inte längre i akademins arbete. Hon är också ledamot i Samfundet de Nio.
Händelser vid vatten är ingen deckare tycker jag. Mordhistorien finns såklart i bakgrunden hela tiden, en den är på något sätt inte viktig. Det är människorna som syns, som finns, som lever i berättelsen. Och naturen. Naturen är ständigt närvarande, myrarna, fjällån, hygget… Vårt beroende av naturen beskrivs på ett väldigt osentimentalt sätt. De här människorna lever i och av naturen, den är inte ett rekrationsområde.
Berättelsen är också ett tidsdokument, början av 70-talet känns i händelserna men hindrar inte. Inte mig i alla fall som har någon sorts relation till den tiden.
I början av sjuttiotalet är Svartvattnet en tynande norrländsk by bland många andra. Då händer något. Ett dubbelmord långt ute i väglöst land. Det går arton år innan någon börjar ana sanningen om det som skett. Och då blir det lika farligt igen därute i myrlandet. Händelsen har blivit en mörk kraft med verkan in i många människors liv. Det är dessa människor Kerstin Ekmans roman handlar om, deras försök att rädda minne och sammanhang fast de bor i den skugga av glömska som ligger över landsbygdens byar och små samhällen.
Det som får mig att älska den här berättelsen är människorna. Personporträtten är fantastiska. Varsamt och ödmjukt beskriver hon alla. Annie, lärarinnan som lämnar storstaden för något hon inte alls vet vart det bär tillsammans med sin dotter. Johan, pojken som tror att han hör hemma någon annanstans, som får fly sina bröders elakheter. Birger, läkaren som personifierar snällheten och tryggheten.
Det enda jag invänder mot lite är längden, jag klarar inte riktigt 600 sidor även om det är bra…
Sista meningen är mitt i prick:
”Han klämde lite på honom och lyssnade på hans hjärta. Det var ju inget fel, det visste han. Hjärtat pumpade. Lungorna höjde och sänkte bröstet. Men han tyckte att nån borde röra vid honom.”
Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller t.ex. hos Adlibris, Bokus eller Glansholms.
Motiveringen till Augustpriset:
Mästerligt blottlägger Kerstin Ekman människans mörkaste djup mitt i den norrländska vardagen. Enskilda människoöden flätas samman med den obönhörliga utvecklingen i natur och samhälle. Vi ser ett Sverige berövat sina folkhemsgardiner. Ett Sverige där kniven, kaffetermosen, kakfatet och kalhygget är lika självklara. Händelser vid vatten är en gastkramande roman om ond bråd död. Samtidigt är den en hyllning till hoppet och humanismen.
Nordiska rådets litteraturpris:
Händelser vid vatten” är en modern väckarklocka. Spänningen skapas kring hur människorna bryter ner varandra – och naturen – i de hårdhänta strukturomvandlingarnas tid. De helande krafterna visar sig när det goda i fäderna avlöser den överdrivna moderskärleken som låser personerna i ett ödesdrama. Det är en bok som ständigt avslöjar nya hemliga rum – också i läsaren.
Ibland blir det inte som tänkt. Ibland får en prioritera. Ibland blir en paus något längre än tänkt.
